Självmord som ibland kan
kallas suicid är en medveten handling att ta sitt eget liv.
Följande steg ingår i
självmordsprocessens :
- - Dödstankar och dödsönskan
- - Självmordsplaner och självmordsönskan
- - Självmordsplaner och självmordsförberedelser
- - Självmordsförsök
- - Genomfört självmord
- En person går inte alltid igenom alla stegen.
Orsaker
- - Bakomliggande faktorer
- - Utlösande faktorer
Separationer
Konflikter
Mobbning
Arbetslös
Självmordsbeteende kan smitta på ett psykologiskt och
socialt sätt. Självmord kan påverkas via media och internet när man är ensam.
- - Tänkbara motiv
Svår
depression och schizofreni
Tidigare
självmordsförsök
Missbruk
Svår
kroppslig sjukdom
Ensamhe och
brist på socialt nätverk
Arbetslöshet,
ekonomisk katastroff eller att man kännner svår skam och skuld.
Det är viktig att upptäcka
om en person har självmordsplaner så att han kan få hjälp och behandling.
Anhöriga kan också ge information med denna bedömning.
Behandling vid
självmordsplaner och självmordsförsök
behövas omedelbart. Många personer skrivs in på en psykiatrisk
avdelning, ibland med hjälp av psykiatrisk tvångslagstiftning. Syfte är att
skydda personen mo nya självmordsförsök och att planera behandling som på sikt
leder till psykisk hälsa och välmående. Vid psykisk sjukdom ges lämplig läkemedels-
och psykologisk behandling. Om en ung människa är självmordsnära deltar ofta
hela familjen i terapi eller samtal.
Omvårdnad i mötet med
självmordsnära människor
- - Möt en självmordsnära vårdtagare på ett respektfullt sätt.
- - Möt en självmordsnära vårdtagare med en rak öppenhet
- - Visa omtanke och respekt vid övervakning av en självmordsnära vårdtagare
Svårigheter och kompetens
- - Som vårdare behöver du blir medveten om och bearbeta egna känslomässiga reaktioner på självmordsbeteende.
- - Som vårdare måste du kunna förmedla medkänsla och hopp utan bli överdriven i din entusiasm
Mål för
självmordsprevention
Enligt förslag till nationellt
program för suicidprevention finns det mål för självmordsprevenion som följande
;
Övergripande mål
Ett nationellt mål för
självmordsprevention för att kontinuerligt minska antalet självmord och
självmordsförsök.
Delmål
- - Kunskap
Öka kunskapen i syfte att
minska stigma samt öka insikten avseende psykisk
ohälsa och dess yttersta
konsekvens självmordsförsök och självmord.
- - Samverkan
Öka samverkan och samordna
nationella, regionala och lokala insatser kring
en självmordspreventiv
strategi.
- - Högriskgruppstrategi
Främja den psykiska hälsan
i befolkningen och följa upp riskgruppernas och särskilt högriskgruppernas och
sårbara gruppers sammansättning och utveckling med fokus på barn och ungdomar.
- - Säker hälso- och sjukvård med patient och familj i fokus
Öka kvaliteten beträffande
tidig upptäckt, vård och behandling av psykiskt
sjuka och självmordsnära
personer.
- - Forskning
Stödja kvalificerad
suicidforskning.
Strategier
I alla strategier och
åtgärder bör hänsyn tas till ålders-, köns- och mångfaldsaspekter.
- - Ökad medvetenhet i befolkningenom psykisk ohälsa och jälvmordsproblem:
Genom kontinuerlig, och
till olika målgrupper anpassad, information.
Genom stimulans till
samtal om existentiella frågor.
- - Utbildning och utveckling
Genom grundutbildning inom
universitet och högskolor av alla som kommer att ha kontakt med människor som
lider av psykisk ohälsa eller är självmordsnära.
Genom skräddarsydda
program för organisationer med stödjande och behandlande funktioner.
- - Stöd och behandling
Genom tidig
identifikation, rätt bemötande och behandling av personer med
psykisk ohälsa och
självmordsproblem inom hälso- och sjukvården, socialtjänsten, skolhälsovården
m.fl. instanser som möter självmordsnära personer.
Genom högsta tänkbara
kvalitet beträffande alla insatser.
Genom kontinuerlig
fortbildning av personer som i sin yrkesverksamhet har
kontakt med människor som
lider av psykisk ohälsa eller är självmordsnära.
Genom att stödja
sårbara personer i kris, med depression,
missbruk eller
annan psykisk ohälsa i
deras naturliga miljöer: arbetsplatser, föreningslivet,
skolan osv.
- - Barn och ungdom
Genom utbildning och
träning av elever och vuxna som kommer i kontakt
med barn och ungdomar, i
att känna igen och hantera konflikter, kriser, depressioner och
självmordsproblem.
Genom utbildning och
träning i att uppmärksamma signaler på suicidalitet
och riskfaktorer i
familjer samt hos barn, elever och studerande.
- - Vuxna
Genom att uppmärksamma och
öka stödet till personer i relationskriser och
andra typer av kriser samt
vid psykologiska påfrestningar i arbetsmiljön.
Genom utveckling av
kunskaper om krisreaktioner, krisbearbetning, depressioner, missbruk och
självmordsbeteende.
- - Äldre
Genom utveckling av
kunskaper om depressioner och självmordsbeteende i
ålderdomen.
- - Utsatta grupper
Genom att prioritera
upptäckt och behandling av högriskgrupper och sårbara
grupper.
Genom att öka den sociala
kompetensen att möta självmordsnära deprimerade personer, missbrukare av
alkohol och narkotika, hiv-smittade, aidssjuka, HBT-personer och personer som
har utsatts för kränkningar.
- - Samarbete
Genom att stärka
samarbetet mellan och utveckla samarbetsarenor för olika
instanser som kommer i
kontakt med sårbara, psykiskt sjuka och självmordsnära personer.
Genom att stärka
samarbetet med anhöriga, Riksförbundet SPES och patientföreningar.
- - Regional kompetens i suicidologi
Genom att stärka de sex
regionala nätverken för självmordsprevention och
skapa förutsättningar för
regionala kunskapscentra med sekretariat som är
tvärvetenskapligt
sammansatta och knutna till universitetskliniker.
- - Nationell kompetens i suicidologi
Genom att stärka
förutsättningarna för Nationellt centrum för självmordsforskning och prevention
av psykisk ohälsa (NASP).
Genom att etablera ett
nationellt suicidförsöksregister för uppföljning och
kartläggning av
riskgrupper.
Källförteckning
Ann-Marie Göransson (
2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar