Psykos

Psykos betyder att hjärnan fungerar i ett abnormalt tillstånd, förlust av kontakt med verkligheten. En psykotisk person försår verkligheten på ett sätt som inte är realistiskt. Det är svårt för andra människor att förstå vad han upplever.Några sjukdomar som alltid eller ofta innefattar psykoser är schizofreni, bipolär sjukdom och vanföreställningssyndrom.  En psykos kännetecknas av bristande verklighetsuppfattning och acceptera inte om han drabbas av sjukdom.

Orsaker

Det finns många orsaker som påverkar hjärnan

• -         Hjärnan påverkas  av olycka.
• -         Narkotika, läkemedel eller alkohol.
• -         Genetiska  (vanligtvis debut i tonåren).
• -         Allvarliga situationen i livet.
• -         Svåra anpassning störningar.
• -         Störningar av personligheten.

Symtom

En psykos kännetecknas av bristande verklighetsuppfattning och acceptera inte om han drabbas av sjukdom ( bristande sjukdomsinsikt ).

Bristande verklighetsuppfattning

• -         Hallucinationer

Hallucinationer innebär att man upplever något med sina sinnen som inte har verklighetsförankring. Det finns hörselhallucinationer, synhallucinationer, känselhallucinationer, lukthallucinationer eller smakhallucinationer.

• -         Vanföreställningar

Detta kan ge upphov till rädsla och ångest, och påverka livsföringen.

• -         Förändrad upplevelse av sig själv och andra.

Gränsen mellan vad som är ” jag själv” och omgivningen upplevs otydlig.

• -         Delvis störd verklighetsuppfattning

Ibland är patienten normal men ibland blir han  abnormal.

Bristande sjukdomsinsikt

          Patienten acceptera inte om han drabbas av sjukdom och därför söker psykotiska människor sällan vård.

Behandling

Patienten med psykos har dopamin (är en hjärna kemikalie) för mycket ovanligt. Medicin användas för att hjälpa balansera dopamin i hjärnan.

Schizofreni

Schizofreni är en psykos som betyder kluvet eller delat sinne. Det är mest allvarliga psykiska symtom. Det är kronisk sjukdom som  mest försämrar patientens personlighet och kapacitet. Patienter med denna sjukdom kräver vanligtvis behandlingen för evigt (alltid). Ungefär 0,8 procent av befolkningen i Sverige drabbas av schisofreni.  Schizofreni debuterar oftast mellan 18 och 35 år. Även barn kan insjukna. Eftersom schizofreni i många fall är en allvarlig och långvarig sjukdom påverkas den drabbade och de närstående under lång tid. Cirka 10 procent av patienter som drabbas av schizofreni dödar själv.

Orsaker

• -         Stress-sårbarhetsmodellen
• -         Genetisk ärftlighet
• -         Transmittorsubstansstörningar, obalans dopamin i hjärnan
• -         Tidig hjärnpåverkan
• -         Psykosociala faktorer, stress eller svårt atmosfär omgivning

Symtom

Tidiga varningstecken

• -         Man drar sig  bort vänner och familj
• -         Man förlorar intresse för allting och får koncentrationssvårigheter.
• -         Man tar inte hand om sig själv om sin personliga hygien
• -         Man vänder på dygnsrytmen, vaken på natten och sover på dagen
• -         Man får ångest som kan reduceras med hög musik och intensivt datorsurfande
• -         Man blir misstänksam och upplever omvärlden förändrad
• -         Man börjar missbruka droger, narkotika.

Symtom vid schizofreni ( i psykotisk fas )

• -         Hallucinationer, framförallt hörselhallucinationer
• -         Vanföreställningar
• -         Tankestörningar , upplever att de egna tankarna kan läsas av andra.
• -         Känslostörningar, t.ex. skratta istället för gråta
• -         Social tillbakadragenhet
• -         Svårigheter att välja och fatta beslut
• -         Förlust av intresse
• -         Kognitiva funktionsnedsättningar
• -         Olika former av tvångshandlingar
• -         Svår ångest
• -         Svårigheter att fungera socialt och i arbetslivet

Efter den psykotiska fasen

          Psykotiska fasen tar cirka i veckor eller månader och sedan de psykotiska föreställningarna börjar minska. Och psykotiska fasen kan kommer tillbaka igen ibland. Patienten lever med sjukdomen och frisk.

Behandling

• -         Läkemedel
• Antipsykotiska läkemedel minskar dopaminaktiviteten.
• Antikolinerga läkemedel ges för att lindra de muskelbesvär och motoriska symtom.
• Sömnmedel och ångest dämpande läkemedel
• -         Kognitiv beteendeterapi (KBT), patienten ska lära sig för egenvård
• -         Psykodynamisk terapi, mycket ifrågasatt
• -         Evidensbaserad behandling enligt SBU, behandling som utgår från forskningsresultat kallas evidensbaserad

Behandlingshem efter psykosen

För en del personer med en psykossjukdom kan det vara svårt att komma hem till en egen lägenhet efter att man har varit på sjukhus. Man får hjälp och stöd på olika sätt för att underlätta det. Till exempel kan man bo i sin lägenhet med stöd från kommunen och sin kontaktperson inom psykiatrin. Det finns också en möjlighet att bo ute i samhället i ett boende där personal finns tillgänglig stor del av tiden. Ofta brukar det vara bäst att bo där man har flest kontakter och kanske närstående, så att man inte blir isolerad.

Viktigt med samhällets stöd

Det är en lagstadgad rättighet i socialtjänstlagen att psykiskt funktionshindrade får bistånd från samhället i form av olika slags stöd. Att ha ett arbete eller en meningsfull syssla är av avgörande betydelse för alla människor. Vårdbehovet för människor med psykiska funktionshinder brukar minska kraftigt när man får någon form av meningsfull vardag.

Tvångsvård

Det som normalt gäller inom svensk sjukvård är att ingen kan vårdas mot sin vilja eller behandlas utan att ge sitt tillstånd. Men i vissa fall görs undantag från den rättigheten, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.

Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) innehåller de centrala bestämmelserna om psykiatrisk tvångsvård i Sverige.

En huvudregel i svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Tvångsåtgärder inom vården regleras bland annat av LPT och LVU, "Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga".

Kraven på tvångsvården är i Sverige högt ställda, eftersom den påtvingas människor och bör vara ett uttryck för omsorg och solidaritet. Tvånget ska ytterst syfta till att åter göra människan till en autonom person. Tvånget ska dessutom vara tydligt och öppet, patienten ska informeras om motivet och integritet och autonomi ska respekteras. Presumtivt samtycke ska eftersträvas.Huruvida dessa högst ställda målsättningar verkligen uppfylls i praktiken är omdebatterat. Ett centralt begrepp är att tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon behöver.

Det som måste uppfyllas för att man ska kunna tvångsvårdas är att

• -         man lider av en allvarlig psykisk störning
• -         man har behov av en kvalificerad psykiatrisk vård dygnet runt
• -         man vägrar att ta emot sådan vård.
• 
  

Patient som vårdas enligt LPT har enligt lagen rätt att:

• -         inom 24 timmar från ankomsten till sjukvårdsinrättningen bli bedömd av psykiater
• -         överklaga intagningen och vissa andra läkarbeslut till förvaltningsrätten
• -         få tvångsvården prövad i förvaltningsrätten efter fyra veckor, därefter efter fyra månader och sedan efter sex månader. Överläkaren kan dock själv besluta att avbryta pågående tvångsvård tidigare
• -         få en vårdplan upprättad
• -         få ha en närstående med i behandlingsplaneringen
• -         få så kallad stödperson genom förtroendenämnden / patientombudsmannen, som kan bistå patienten under tvångsvårdstiden
• -         upplysas av läkare om sina rättigheter
• -         läsa lagtexten till LPT-lagen.

Omvårdnad

Tidiga insatser

          Vårdare samarbetar med patienten och anhöraga för att upprätta individuell vårdplan så snart som möjligt.

I psykotisk fas

Som vårdare

• -         Skapa trygghet för vårdtagaren
• -         Visa att du ser och respekterar vårdtagaren
• -         Acceptera och verklighetsförankra vårdtagarens upplevelser
• -         Visa vårdtagaren att han kan lita på dig
• -         Kommunicera klart med vårdtagaren
• -         Underlätta i valsituationer
• -         Tillgodose vårdtagarens behov
• -         Gränssätt vårdtagarens impulser

Återhämtning

• -         Stöd av anhöriga
• -         Inflytande och delaktighet
• -         Information, utbildning och krisbearbetning
• -         Rehabilitering och social träning
• -         Lämpligt boende och lämplig sysselsättning
• -         Samordning av vård, behandling och stödinsatser
• -         Medicinering som kan förhindra återfall

Svårigheter och kompetens

• -         Som vårdare måste man kunna möta en djupt psykotisk människa utan at känna obehag och oro.
• -         Som vårdare måste man kunna bekräfta vårdtagaren utan att vara påträngande.
• -         Som vårdare måste man kunna sätta gränser utan att bli oförsiktig.
• -         Som vårdare måste man kunna ge lagom mycket stöd.
• -         Som vårdare måste man kunna vara strukturerad samttidigt som du är flexibel.

Problem som uppstått och omvårdnad åtgärder när möter människor med psykisk ohälsa

Irritabilitet, aggressivitet

-         Ber släktingar till patienten att prata med patienten för att han förstår.

-         Håll saker som bör inte användas som ett vapen.

-         Undvika konfrontation eller osämjan.

-         Om patienten kränker eller säger dåliga ord ska vådare låta patienten pratar som han vill och sedan prata med en vänlig attityd och smidig.

-         Om händelsen blir sämre och tendera att intensifieras ska vårdare ringa till akut hjälp centrum i arbetsplats eller ringa till polis station.

-         Slänktingar ska inte hjålpa personal att fånga patienten därför att  det gör att patienten mer smärta och ilska.Eftersom patienten hanteras liksom kriminell ska han brist på tillit till släktingar och tycker att släktingar blir fienden.

Ovanligt sömntid

-         Uppmuntra patienter att göra aktiviteter/saker under dagen. Exempelvis hushållsarbete, rengör huset, vattnar grönsaker.

-         Om patienen är sömning tillåt patienterna sover under dagen efter måltid, men inte mer än 1 timme.

-         Ger patienten vatten eller mjölk innan han lägger sig. Undviker te eller kaffe.

-         Sömnsvårighet på natten kan avhjälpas med sömntabletter.

-         Om patienten drabbas av sömnsvårighet mer än 3 nätter i rad ska anmäla till sjuksköterska/läkare

            Pattienten använder narkotika, läkemedel, alkohol eller tobak

-         Förklarar för nackdelar av de medlet

-         Förmedlar patienten att minska mängd av det medlet

-         Förklarar att det medlet minska midiciner verkan

            Patienten neklar att ta  mediciner

-         Diskutera skälen till att inte ta mediciner

-         Beskriver effekten av mediciner och de negativa effekterna av att inte tar mediciner

-         Anmäler till sjuksköterska/läkare

Källförteckning

http://sv.wikipedia.org/wiki/Psykos

http://th.wikipedia.org/wiki/โรคจิต

http://haamor.com/th/โรคจิต/

http://223.25.195.228/web_suan/chumchon/docvolunteir.pdf 

http://sv.wikipedia.org/wiki/Lagen_om_psykiatrisk_tv%C3%A5ngsv%C3%A5rd

Ann-Marie Göransson ( 2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.