I psykiatrin kallas
depression ofta för unipolär sjukdom. Depression är ledsen, svårt att vara
glad, håglös, och overdriver självkritisk. Depression är en sjukdom som
påverkar patientens familj, studera eller arbeta liv, sova och äta vanor samt allmän hälsa. Depression som man kan
prata de är en form av psykisk ohälsa krävs att symtomen finns under en längre
tid och är så kraftiga att det är svårt att fungera i vardagen.
Orsaker
- Ärftlig disposition.
- Transmittorsubstansstörningar.
- Traumatiska upplevelser
- Svåra händelser och negativa tankemönster.
Symtom
- - Patienter med depression är en nedstämdhet, vanligtvis absorberas.
- - Hon vill inte göra vad som hon tycker om att göra förut.
- - Tänker eller känner värdelös.
- - Be om ursäkt eller känna skuld utan anledning.
- - Kan inte hjälpa sig själv.
- - Känner desperate
- - Hatar sig själv.
- - Någon drabbas av svåra psykiska symtom (psykos) t ex hallucination, självbedrägeri
- - Dålig koncentration och minne hade signifikant kortare hos patienter med melankoli.
- - Isolering från sociala aktiviteter.
- - Minskad sexuell lust.
- - Tänker på döden eller självmord.
- - Sömnsvårigheter.
- - Sömnsjuk.
- - Problem med matsmältningssystemet.
Det finns olika
depressioner bl.a. dysymi, egentlig depression och årstidsrelaterade
depressioner. Dess tillstånd ha olika symtom och sjukdomsförlopp. En form av
depression kan dessutom övergå i en annan.
Många människor över hela
världen drabbas av depressioner. I Sverige drabbas ungefär 25 procent av
kvinnorna och 15 procent av männen någon gång under livet av en depression. Ungefär
15 procent av dem som insjuknar i en svår depression begår självmord.
Behandlingar
Olika former av
depressioner kräver olika behandling. Både medicinsk och psykologisk behandling
kan vara framgångsrik.
- - Antidepressiva läkemedel som normaliserar transmittorsubstansstörningarna och leder till att stämningsläger höjs och att hämningssymtomen minskar.
- - Elbehandling (ECT) kan användas om patienten mår mycket dåligt och om självmordsrisken är hög.
- - Ljusterapi kan bli vid årstidsrelaterade depressioner.
- - Psykologisk behandling . I Sverige finns olika former av psykologisk behandling vid depression, bl.a. kognitiv beteendeterapi (KBT).
Omvårdnad
Omvårdnad vid mindre svår
depression och dystymi
- - Visa förståelse och uppmuntra självständighet. Det gäller att lagom uppmärksam, lagom hjälpsam och lagom hänsynsfull.
Omvårdnad vid svår
depression
- - Skapa en relation med vårdtagaren. Som vårdare ska man försöka skapa en relation med vårdagaren, trots att han vill inte.
- - Tillgodose vårdtagarens behov. Som vårdare ska man hjälpa om patientens grundläggande behov för att bli klart. Djupt deprimerade vårdtagare har ofta muntorrhet och förstoppning. Som vårdare ska man hjälpa patienten att lindra dessa besvär. Sura drycker, sugtabletter och lättuggad mat kan minska muntorrhet. Förstoppning kan behandlas med laxermedel och passande kost. Ta hänsyn vårdtagaren för att han känner att han har ett värde.
- - Acceptera vårdtagaren i det tillstånd han är. Som vårdare ska vara respektfull. Om du behandlar vårdtagaren på ett barnsligt sätt förstärks hans självförakt.
- - Bli vårdtagarens vikarierande hopp. Som vårdare ska man förmedlar hopp. Accepera att vårdtagaren inte tror på dig, men fortsätt att förmedla en hoppfull inställning.
- - Visa omtanke och respekt vid övervakning av vårdtagaren. När antidepressiv medicinering inleds kan självmordsrisken öka. Under period ska vårdare inte lämna vårdtagaren ensam. Övervakning är en åtgärd. De är viktigt att vårdtagaren förstår om syftet med åtgärden och att den genomförs på ett sätt som visar omtanke.
Källförteckning
Ann-Marie Göransson (
2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar