Hjärt är ett organ
i kroppen som fungerar som cirkulationpump. Det pumpar blod till alla delar av
kroppen. Hjärtat pumpar runt blodet i
kroppen genom blodkärlen. Hjärta styrs
autonomt.
Läge
Hjärtat ligger i
mitten av bröstkorgen, i ett område som kallas mitt mediastinum. Det är bakom
bröstbenet. Största delen, två tredjedelar, av hjärta ligger till vänster om
kroppens vertical mittlinje. Hjärtspetsen, apex cordis, kan kännas mellan femte
och sjätte revbenet om man trycker lätt i nivå med vänster nykelben. I en frisk
vuxen hjärta väger cirka 250-350 gram eller man kan säga storleken på hjärtat
är jämförbar med personens knutna hand. Hjärtat är omsluten av ett membran som
kallas hjärtsäcken (pericardium). Detta minskar friktionen mellan hjärtslag,
det betyder hjärtsäcken hjälper hjärta för att kunna arbeta friktionsfritt från
de andra organen i brösthålan. Hjärtsäcken är en dubbel bindvävshinna och
mellan bindvävshinnorna finns lite vätska.
Uppbyggnad
Hjärtat är en
muskel. Hjärtmuskulaturen är hjärtats egen muskelvävnad och finns endast i
hjärtväggen. Hjärtmuskulaturen kallas myocardium. De hjärtmuskulaturens cellerna
är uppbyggda som tvärstrimmiga
muskelceller men styrs autonomt och finns bara en kärna i var muskelcell.
För att hindra att
blodet blandas mellan blodet från kroppen och blodet från lungen delars hjärtat
med skiljevägg ( septum ) i 2 halvor :
den högra och den vänstra. Och i var
halva har 2 hålrum : ett förmak ( atrium ) och ett kammare ( venrikel ) .
1.
Höger
förmak tar emot syrefattiga mörkröda blod från en stor ven , övre hålven, som tar emot blod från den övre kroppen och stor
ven , nedre hålven , som tar emot syrefattiga mörkröda blod från den nedre kroppen. Väggarna i det
hjärtrummet är ganska tunna.Blodet från höger förmak flödar till höger kammare
genom trikuspidalisklaffar.
2.
Höger
kammare , placerar i framsidan av hjärtat, tar emot blod från höger förmak och
skickar ut till lungorna genom lungklaffar och lungartären.
3.
Vänster
förmak , minst av de fyra hjärtrummen och placerar i baksidan av hjärtat, tar
emot syrerikt ljusrött blod från lungarna
genom lungvener och skickar ut till vänster kammare genom mitralisklaffar.
4.
Vänster
kammare är största och tjockaste väggar. Den huvudsakliga funktionen är att
pumpa blod till hela kroppen genom aortaklaffar.
Hjärtats förmak och
kammare skiljers av klaffar. Hjärttklaff är den stark muskel och hjärtvävnad
utskjutande från väggen av hjärtat för att styra riktningen av blodflödet i
hjärtat. Blodflödet i hjärtat är
enkelriktad genom skillnaden i blodtrycket i varje rum. Hjärtklaffarna
förhindrar tillbakaflöde av blod. Fyra viktika hjärtklaffar är följande ;
1.
Trikuspidalisklaffar
är hjärtklaffar mellan höger förmak och kammare.
2.
Lungklaffar
är hjärtklaffar mellan höger kammare och lungartär
3.
Mitralisklaffar
är hjärtklaffar mellan vänster förmak och kammare.
4.
Aortaklaffar
är hjärtklaffar mellan vänster kammare och aorta
Hjärtat behöver
energiförbrukning hela tiden hela livet även i vila eller sover.
Hjärtmuskulaturen får sin blodförsörjning från kransartärer som går runt
hjärtat. Kransartärerna förgrenar sig till kapillärer överallt i hjärtmuskeln.
Blodomloppets
reglering
Hjärtfunktionen är
kontinuerlig. Det påverkar från hjärtmuskels kontraktion och avslappning
rytmisk. Och pumpar blod till hela kroppen. Hjärtats rytm styrs av ett impulscentrum
kallas sinusknutan som placerar i högra förmak. Det sänder impluser till
atrioventrikulära knutan respektivt hjärtmuskulaturen. Vi kan höra hjärtslag. Hjärtfrekvens är cirka
60 -80 slag per minut. Hjärtfunktionen börjar från kontraktion av både förmak
och skickar blodet till både kammare som slappnar för att ta emot blodet. Följande
förmak slappna för att ta emot blodet från kroppen och lungorna igen. Samtidigt
kamrarna kontrakterar att pumpa blod från hjärtat till lungorna och kroppen. Därför
hjärtfunktionen är hjärtmuskels kontraktion och avslappning omvända. Hjärtats
kontraktionsperiod kallas systole och hjärtats avslappningsperiod kallas
diastole.
Funktion hos
cirkulationssystemet.
1.
Ger
mat och andra ämnen till cellerna i kroppen.
2.
Respiratorisk
koldioxid till lungorna för att utbyta syre.
3.
Ta
bort avfallet av metabolisk från kroppen.
4.
Hjälpa
till att kontrollera och upprätthålla balansen av vätska i kroppen.
5.
Upprätthålla
en normal kroppstemperatur.
6.
Blodcirkulationen
hjälper till att ta substanser till målorgan för att styra kroppens organ och
ledde till vissa ämnen som hjälper kroppen att förebygga risken.
Registrering av cirkulationen
Man får veta om hur
ofta hjärtat slår genom att ta pulsen, mäta blodtrycket och ta ett EKG
(elektrokardiogram).
Pulsen är vibration
av blodomlopp. Orsakas av kontraktion av vänstra kammare som påverkar väggarna i artärerna att
expandera till rytmen. Som ett resultat att man kan känna pulsen vid alla tidpunkter. Att känna pulsen
kan man använda pekfingret långfinger och ringfingret sätter på artären, till
exempel i handled. Tryck hårt nog då man känna av expansion och kontraktion av
artärväggen.Hos en frisk vuxen i vila är pulsen 60 – 80 slag per minut. Antalet
pulsslag kallas pulsfrekvensen.
Blodtrycket är det
tryck som blodet utövar på artärväggarna. Att mäta blodtryck är att mäta tryck som
blodet utövar på artärväggen såväl under hjärtats sysole (kontraktionfasen) som
diastole (avslappningfasen). Blodtryck mäts i allmänhet över arteria
brachialis, överarmens stora artär. Hos en frisk vuxen i vila är blodtrycket
normalt 120/70 – 140/90 mmHg ( millimeter kvicksilver). Det systoliska
blodtrycket anges först, därefter anges det diastoliska trycket. Blodtrycket
120/70 utläses ”120 över 70”.
EKG (
elektrokardiogram ) är elektriska
impulsernas utbredning i hjärtat. EKG-registrering är att använda maskin för
att skriva hjärtslag på papper.
Källförteckning
Källförteckning
Kjell Hjelm, Vibeke
von der Lieth, Marianne Looft, Inge Olsen, Henrik Andersen, Lissi Hansen (
2010 ), Medicin 1. Riga, Latvia :
Livonia Print.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar