Ettan (เอ๊ต ตั่น) หมายถึง อันที่หนึ่ง, ข้อที่หนึ่ง, แผนกที่หนึ่ง เป็นต้น
Tvåan (ทโวอั่น) หมายถึง อันที่สอง, ข้อที่สอง, แผนกที่สอง เป็นต้น
Trean (เทรอั่น) หมายถึง อันที่สาม, ข้อที่สาม, แผนกที่สาม เป็นต้น
Fyran (ฟี หรั่น) หมายถึง อันที่สี่, ข้อที่สี่, แผนกที่สี่ เป็นต้น
Feman (เฟม หมั่น) หมายถึง อันที่ห้า, ข้อที่ห้า, แผนกที่ห้า เป็นต้น
Sexan (เซ๊ก สั่น) หมายถึง อันที่หก, ข้อที่หก, แผนกที่หก เป็นต้น
Sjuan (ชู อั่น) หมายถึง อันที่เจ็ด, ข้อที่เจ็ด, แผนกที่เจ็ด เป็นต้น
Åttan (อ๊ต ตั่น) หมายถึง อันที่แปด, ข้อที่แปด, แผนกที่แปด เป็นต้น
Nian (นิ อั่น) หมายถึง อันที่เก้า, ข้อที่เก้า, แผนกที่เก้า เป็นต้น
Tian (ทิ อั่น) หมายถึง อันที่สิบ, ข้อที่สิบ, แผนกที่สิบ เป็นต้น
Elvan (เอว หวั่น) หมายถึง อันที่สิบเอ็ด, ข้อที่สิบเอ็ด, แผนกที่สิบเอ็ด เป็นต้น
Tolvan (โทล์ หวั่น) หมายถึง อันที่สิบสอง, ข้อที่สิบสอง, แผนกที่สิบสอง เป็นต้น
Ångesttillstånd
Ångest är en mycket
obehaglig känsla. Det är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark
rädsla, nervositet eller oro, vare sig det är situationsbetingat eller inte,
men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande fara. Vid ängest har man mer oro och rädsla än vad
som egenligen är rimligt.
Ångest kan vara en
sinnesstämning eller ingå som delsymtom i en psykisk störning, till exempel
ångeststörning, depression eller psykos. Det kan, om det är situationsutlöst,
också vara normalt.
I allmänhet
situationen, ångest och rädsla har liknande betydelse och används ofta
omväxlande. Men i kliniska prövningar, båda orden har olika
betydelser. Ångest är ett tillstånd av känslomässig missnöje. Det går inte att fastställa orsaken eller att känna att kontrollera och
oundvikliga. Medan rädsla är en emotionell och fysiologisk reaktion på yttre
hot som kan identifieras. Ångestsyndrom inkluderar både rädsla och ångest. Medan fobi är rädslan som varar länge och
orimligt är en vanligaste ångestsyndrom.
Det finns olika
former av ångestsyndrom, bl.a panikångest, generaliserad ångest, fobi och tvångssyndrom.
Ungefär 10 procent av befolkningen i Sverige drabbas av något ångestsyndrom.
Panikångest
Panikångest är
mycket svår ångest som kommer i attacker.Det är vanligt at attacken börjar
plötsligt och varar mellan några minuter och en halvimme. Panikångest är en
psykisk diagnos för en form av ångeststörningar som är vanligare hos kvinnor. Panikattackerna
är mycket smärtsam. Människor som drabbas av misstolkar ofta de kroppsliga
ångestsymtomen och tror at de har fått en hjärtattack och håller på at dö. Det är vanligt att panikattackerna är
förknippade med speciella platser eller situationer, t.ex. åka tåg eller
flyger.
Symtom
Panikångest
kännetecknas av följande symtom :
- - Skräck och panik
- - Hjärtklappning och smärtor i bröstet
- - Andnöd och kvävningskänslor
- - Yrsel och darrningar
- - Ostadighetskänslor, man känner sig ostadig i kroppen
- - Stickningar i händer och fötter
- - Svettningar och en känsla av frossa.
Generaliserad ångest
Vid generaliserad ångest
är symtomen ine så fort som vid panikångest men det handlar om en överdriven
oro. Man bekymrar sig för det mesta och har svårigheter att kontrollera sin
ängslan.
Symtom
Generaliserad ångest
kännettecknas av följande symtom :
- - Man oro sig ständigt
- - Man har svårt att koncentrera sig och är lättirriterad
- - Man har sömnstörningar
- - Man har muskelspänningar, som leder till huvudvärk och smärta
- - Man har yrsel, svimningskänslor, hjärtklappning och magbesvär.
Fobier
Vid fobi har man en
orimligt stark rädsla för något speciellt. Många människor har överdriven
rädsla för något, men för att det ska kallas fobi så ska rädslan vara så stark
att den påberkar hela livsituattionen. Fobi är vanligare hos kvinnor än hos
män. Barn och ungdomar kan drabbas av fobi.
-
Specifik fobi
Vid specifik
fobi har man orimligt stark rädsla för ett föremål, ett djur eller en speciell
situation. Exempel på föremål och situationer som kan framkalla fobier :
·
Olika djur
som spindlar, ormar, fåglar, möss och hundar
·
Åska och
mörker
·
Höjder och
vatten
·
Situationer
där man känner sig instängd (klaustrofobi)
·
Spetsiga
föremål som knivar och saxar (spetsfobi)
·
Blod,
injektioner och kroppsskador.
-
Agorafobi
Vid agorafobi
(torgskräck) har man ångest för att befinna sig på vissa platser som man kan
inte gömmer sig. Kanske man kan få svårt att lämna sitt hem.
-
Social fobi
Vid social
fobi har man ångest för situationer som skulle kunna innebär att man blir
bedömd eller drar uppmärksamheten till sig. Människor med social fobi försöker undvika
situationer som skapar osäkerhet.
Alkohol gör
att minska social fobi. Man upplever sig säkrare och det blir enklare att umgås
med andra. Så man kanske drabbas av alkohol missbruk.
Tvång – tvångssyndrom
Tvångssyndrom kännetecknas av tvångshandlingar och
tvångstankar.
- - Tvångshandlingar är ritualer eller handlingar som repeteras jämn. Man tycker det var meningslös men måste göra för säkerhets skull. Man drabbas av ångest om man står emot tvångshandlingarna. Ritualer hjälper att minska ångest tillfälligt.
- - Tvångstankar är ständigt återkommande tankar eller impulser som kommer ofrivilligt. Tvångstankar brukar leda till tvångshandlingar.
Det är vanligt att äldre
människor drabbas av ångest eftersom depression, sjukdomar och
åldersförändringar. Hos äldre kan ångest uttryckas i oro och rastlöshet
och i kroppsliga ångestsymtom som
hjärtklappning, andningssvårigheter, muskelsmärtor och magbesvär.
Orsaker av ångest, fobi
och tvång
- - Genetisk ärftlighet
- - Transmittorsubstanser, kemisk obalans i hjärnan t ex serotonin eller orexiner
- - Psykodynamisk teori, någon situation i barndomen påverkar psykisk hälsa.
- - Inlärningspsykologisk teori, man har lärt sig av någon person att något är orimligt hemskt
- - Kognitiv teori, felaktiga tankemönster kan leda till ångest och fobi.
Behandling av ångest, fobi
och tvång
- - Läkemede, SSRI-preparat eller bensodiazepiner
- - Psykodynamisk terapi, går genom samtalsterapi, långvarig i flera år
- - Beteendeerapi, lära sig att hantera ångest,fobi eller tvång.
- - Kognitiv beteendeterapi, hanterar tankemönster
- - Evidensbaserad behandling enligt SBU
Omvårdnad vid ångest, fobi
och tvång
- - Visa förståelse och sätt gränser i mötet med vårdtagaren
- - Var lyhörd och begränsa symtomen i mötet med vårdtagaren
- - Ge stöd och uppmuntra självständighet i mötet med vårdtagaren
- - Visa lugn i mötet med vårdtagaren
Svårigheter och kompetens
- - Som vårdare måste du kunna sätta gränser, hantera olika konflikter och stå ut med anklagelser.
- - Som vårdare måste du kunna distansera dig från olika överföringsreakioner utan att bli avvisande
- - Som vårdare måste du kunna stå ut med ångest och behålla ditt lugn
Källförteckning
Ann-Marie Göransson (
2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.
priZ � g C H � o:p>Yrkeskompetens inom psykiatrisk verksamhet
Vårdpersonal som jobbar med psykisk ohälsa måste har kunskap om både
teoretiskt och praktiskt om psykiatrisk omvårdnad, omsorg och rehabilitering. Medicinsk
och psykologisk kunskap är också viktiga. Etiskt förhållningssätt är vanligt behov i
allt vårdarbete, men i psykiatrisk omvårdnad måste använda etisk komplicerad.
Ibland i psykiatrisk omvårdnad måste använda tvångsåtgärder. Vårdare inom
psykiatrin behöver fundera vad som är ”rätt” i olika situationer.
Enligt Kierkegaards ord
ska vårdare förstå patienten vad han är och vad han förstår för att kunna ge
han äkta hjälpsamhet. I filmen ”Gökboet” gör sjuksköterskorna grupp samtal med
patienterna varje dag för att kunna veta och förstå vad de tankar och ger dem
mediciner och elbehandling när det behov. Sjuksköterskan arrangerar grupp
samtal med lyhörd, respekt, äkthet och empati. Hon ställer frågor och lyssnar aktivt
när patienterna pratar.En natt personal jobbar inte som professionell arbetare
därför att han har låtit 2 kvinnor kom in sjukhuset och de tog med alkohol .Och
sedan dåliga situationer kom till patienterna.
Inom psykisk ohälsa vård inte kan förutsäga om när ska patienter är
aggressiva och vad är svårighetsgrad. Och ibland det är farlig för vårdare också liksom i filmen
”Gökbet” när paienten pressade sjuksköterskas hals.
Viktiga egenskaper hos
patienter med risk för våldsamt beteende.
- - Brukar skapa våldsamt beteende förut.
- - Brist på känslomässig kontroll eller kan inte hantera konflikter.
- - Håller vapen.
Omständigheter - faktorer
som orsakar våldsamt beteende på psykiatriska patienter.
- - Patienten i närvaro av intensiv ilska, osämjan.
- - Använder narkotika eller dricker alkohol.
- - Ta inte läkemedlet eller ta inte medicinen regelbundet.
- - Hallucinationer .
- - Vanföreställningar .
- - Imiteras av andra, t.ex. brott av TV: n med en kniv kapade de andra.
Omvårdnad åtgärder när
irritabilitet, aggressivitet av patient uppstå
- - Ber släktingar till patienten att prata med patienten för att han förstår.
- - Håll saker som bör inte användas som ett vapen.
- - Undvika konfrontation eller osämjan.
- - Om patienten kränker eller säger dåliga ord ska vådare låta patienten pratar som han vill och sedan prata med en vänlig attityd och smidig.
- - Om händelsen blir sämre och tendera att intensifieras ska vårdare ringa till akut hjälp centrum i arbetsplats eller ringa till polis station.
- - Slänktingar ska inte hjålpa personal att fånga patienten därför att det gör att patienten mer smärta och ilska.Eftersom patienten hanteras liksom kriminell ska han brist på tillit till släktingar och tycker att släktingar blir fienden.
Psykiatrisk omvårdnad
bygger på att patienten möts med lyhördhet, respekt, äkthet och empai.
Lyhördhet
Ett lyhörd
förhållningssätt innebär att visa intresse för patientens upplevelser och
erfarenheter. Patienter med psykisk ohälsa kan inte prata om sina behov och
åsiker. Vårdare måste hjälpa dem. Så lyhördhet förutsätter därför att vådare kan
”läsa av” vårdtagarens outtalade signaler . Exempelvis lyhördhet kan handla om
att vårdare kolla och hjälpa patienten att tillfredsställda sitt grundläggande
behov, att vårdare lyssnar uppmärksamt och låta patienten berätta om sina
upplevelser. Lyhördhet innefattar också att sätta gränser för patientens
impulser så att han inte skadar sig själv eller andra.
I filmen ”Gökboet”,
sjuksköterska kollar patienters beteende när de spelar basketboll.
Respekt
Ett respektfull
förhållningssätt vill att vårdare accepterar patienten som han är. Patienter
med psykisk ohälsa kan helt missförstår
verkligheten, känner allt
meningslöst och vill att få dö. Vårdare måste förstå och acceptera hans symtom men behöver inte att vårdare ska
spela med. Vårdare ska visa förståelse
samtidigt när du förmedlar hopp och klargör verkligheten. En del
människor med psykisk ohälsa tycker inte om när andra männinskor kommer för
nära eftersom de kan uppleva sin integritet hotad . I dessa situationer ska
vårdare handlar respekt utan att vara påträngande.
I filmen ”Gökboet”,
sjuksköterska frågar en patient om han vill ta rast eftter elbehandling eller
vill han sitta kvar och pratar illsamman med andra i gruppen. Det är
professionella samtal.
Äkthet
Äkthet innebär att vara
ärlig, utan att kränka. Det handlar om rak kommunikation enligt patientens
behov. Som vårdare ska du inte berätta allt men ska vara klart och tydligt
samtal. Äkthet förutsätter också att du är dig själv, men på ett yrkesmässigt
sätt.
I filmen ”Gökboet”,
sjuksköterska berätter patienten att han får inte kommer in i personals område. Därför att personals
område/plats är viktigt för att vårdare kan arbeta och hantera behandling
process för patienter. Det är professionella samtal.
Empati
Ett empatiskt
förhållningssätt innebär att ha inlevelse i vad patienten upplever och förstå
vad situationen beyder för honom. Ett empatiskt förhållningssätt förutsätter ;
- - Att vårdare har känslomässig inlevelse i patientens upplevelse.
- - Att vårdare har yrkesmässig distans till patientens upplevelser.
Empati betyder inte
vårdare ska ta över känslor av t.ex. oro, ångest och hopplöshet. Vårdare måste
förmedla trygghet, hopp och tillro om han ska kunna hjälpa en patient.
I filmen ”Gökboet”,
sjuksköterska arrangerar grupp samtal för att fråga och lyssna och förstå
patienter men hon vill inte att patienten går in i personals rum.
Samtal med patient
I filmen
”Gökboet”, sjuksköterskor arrangerar grupp samtal med patienter.
Inom
psykiatrisk omvårdnad förutsätter att vårdare har kompetens att kunna samtala
med patient, deras anhöriga och kolleger på ett yrkesmässigt sätt. Yrkesmässiga
samtal ska ha ett mål. Målet kan vara att planera omvårdnad, att ge patienen
stöd eller at han ska få förståelse för sin egen situation. Det finns grupp
samtal i filmen ”Gökboet”.Yrkesmässig samtal gäller att lyssna aktivt och
uppmärksamt, att ställa frågor och a återspegla.
- - Att lyssna aktivt och uppmärksamt
Att lyssna
aktivt och uppmärksamt på patienten är en förutsättning för att vårdare ska
förstå honom, men det är också ett uttryck för respekt. Lyssna inte bara på vad patienten säger, men
var även lyhörd för vad han förmedlar med sitt kroppsspråk. Du som vårdare kan
visa att du lyssnar genom ditt tonfall, din mimik och ditt kroppsspråk. Var
lyhörd för att en del människor inte tycker om att ta ögonkontakt när du
samtalar med dem.
- - Att ställa frågor
Som vårdare,
när du ställer frågor ska frågorna vara meningfulla. Frågor om en mängd olika
saker som inte hänger ihop verkar förvirrande. I många fall syftar frågorna
till att patienten ska få förståelse för sin egen situation. Öppna frågor är
viktiga för att patienten har möjlighet att berätta om sina upplevelser, tankar
och känslor. Öppna frågor är fårgorna som finns ord ”hur”, ”när”, ”vad” eller
”var”.
Fråga inte ”varför”. Det kan verka anklagande och påträngande. Dessutom vet man sällan
varför man känner och tänker på ett visst sätt.
- - Att återspegla
I slutet av ett samtal är det bra att sammanfatta (återspegla) det
patienten har berättat. Återspegling kan öka hans förståelse för sina tankar
och känslor. Det vasar också att du som vårdare försöker vara lyhörd.
- - Tystnad
Tystnad kan vara del mellan samtal mellan vårdare och patient. Paienten säger
inget och du som vårdare vet inte vad du ska fråga. Var inte rädd för
tystnaden. Ibland behöver du och patienten reflektera.
Svårigheter
- - Dubbla budskap
Dubbla buskap innebär att vad man säger är inte överenssämmer med
kroppsspråket. Det verkar förvirrande och kan leda till missförstånd. Vissa
patient, t.ex. människor med schizofreni, är speciellt känsliga för dubbla
budskap. I dessa fall måste du som vårdare vara extra uppmärksam på din
kommunikation.
- - Sjukdomsvinst
Sjukdomsvinst innebär att symtomen vid psykisk ohälsa kan ge fördelar som
uppmärksamhet och hänsynstagande. Som vårdare ska du hjälpa patienten för hans
behov för att minska sjukdomsvinst, samtidigt som du visar förståelse och
respekt. Bra sätt att hjälpa patienten är at vara lagom uppmärksam, lagom
hjälpsam och lyssna lagom mycket.
- - Överföring – Motöverföring
Med överföring menas att patient omedvetet lägger känslor på vårdare.
Patientens överföring ksn väcks motöverföring (motreaktioner) hos dig
(vårdare), t.ex. aggressivitet och osäkerhet. Motöverföring innebär också att
du som vårdare,pga egna omedvetna problem, kan ha svårt att hantera situationer
eller människor.
- - Försvarsmekanismer
Försvarsmekanismer är omedvetna reaktioner, som syftar till att skydd oss
från svårt situation/omgivning. De kan
leda till att vårdare drar sig undan, bagatelliserar patients problem, blir
känslokall eller överengagerad.
- - Parallellprocess
Arbetsmiljö är viktig för prestationsförmåga i jobbet, t ex konflikter
mellan vårdpersonalen. Äver om vårdpersonal försöker dölja det men det
problemet fortfarande påverkar patienter. Vårdpesonal förutsätter alltså inte
enbart at man behandlar paienterna med respekt och empati. Det kräver även ett
etiskt förhållningssätt gentemo varandra i personalgruppen.
Självkännedom
Självkännedom är att känner igen sig själv. Det innebär att
vara medveten om sin förmåga och sitt förhållningsätt. Som vårdare är det
viktigt att förstå sina begränsningar. Att ta på sig uppgifter, som man inte kan
klara av, är inte bra sätt att göra eftersom det kan drabba patienten. Självkännedom
handlar också om att ha förståelse för hur omedvetna reaktioner, som dubbla
budskap, motöverföringsreaktioner och försvarsmekanismer, kan påverka mötet med
andra människor. Självkännedom handlar inte bara om att vara medveten om hur du
ser på dig själv. Det förutsätter insikt i hur andra uppfattar dig.
Självkkännedom kan därför utvecklas i dialog med kolleger och genom
handledning.
Handledning
Vårdpersonal inom
psykiatrin får ofta handling i grupp illsammans med sina kollegor cirka 2
gånger per månad. Ibland finns det utbildad handledare leder
handledningsgruppen. I handledningsgruppen pratar vårdarna om förhållningssätt
och svårigheter i arbetet. Målet är att utveckla förmågan att möta olika
patient och därmed förbättra vården. I handledningen har vårdare möjlighet att
reflektera över sin förmåga, sitt förhållningssätt och sina reaktioner. Målet
är att vårdare ska få en medvetenhet om sig själv och därmed utveckla sin
kompetens.
Källförteckning
Film : Gökboet
Ann-Marie Göransson (
2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.
Personlighetsstörningar
Kluster A –
udda och excentriska personligheter (paranoid, schizoid och schizotyp).
-
Paranoid
personlighetsstörning,
-
Schizoid
personlighetsstörning,
-
Schizotyp
personlighetsstörning.
Kluster B –
dramatiska, impulsiva, emotionella personligheter (antisocial, borderline,
histrionisk och narcissistisk).
-
Antisocial
personlighetsstörning
-
Borderline
personlighetsstörning
-
Histrionisk
personlighetsstörning
-
Narcissistisk
personlighetsstörning.
Kluster C –
räddhågsna och ängsliga personligheter (fobisk, osjälvständig, tvångsmässig och
passiv-aggressiv).
-
Fobisk
personlighetsstörning
-
Osjälvständig
personlighetsstörning
-
Tvångsmässig
personlighetsstörning.
Paranoid
personlighetsstörning
Paranoid
personlighetsstörning innebär att personen är ovanligt misstänksam mot andra
människor. Misstankarna kan handla om att andra människor luras, använder eller
skadar honom/ henne. Personen är ofta upptagen med orättvisa misstro, funderar
om andra trohet eller trovärdighet. Detta gör att personen får svårt att lita
på andra och rädd för att tro på andra. Personen kan även ha grundlösa
misstankar motsin partner.
Bemötande
och behandlingsaspekter
Vi ska visa
respekt inför deras misstänksamhet. I stället för att försöka överbevisa
paienten om att man har goda syfte, kan det vara mer effektivt att vid
inledningen av kontakten säga t.ex.: ”Jag förstår att det kan vara svårt att
lita på mig eftersom vi inte träffats förut.”
När
personens mönster av misstro mot andra klart visar är det viktigt att sätta ord
på detta. Det kan också vara intelligent att peka på att denna misstänksamhet
även består av ett potentiellt hot mot behandlingskontakten. Det är vanligt att
patienter ber att få läsa sin journal. Som vid all annan dokumentation är det
viktigt att tänka på hur man formulerar sig. Studier som specifikt utvärderat
behandling vid paranoid personlighetsstörning saknas. I klinisk praxis kan man tänka
att behandla uppvisade tecken och symtom farmakologiskt. Detta kräver oftast
att individen har ett visst mått av sjukdomskänsla/sjukdomsinsikt.
Schizoid
personlighetsstörning
Schizoid
personlighetsstörning innebär en brist på intresse för sociala relationer.
Personen tycker om att vara själv och har få, om några, nära vänner. Personen
har svårt att visa känslor och kan verka ointresserad eller emotionellt kylig.
Han eller hon är ofta upptagen av fantasier och själviakttagelser (tänker om
sig själv), och känner sällan glädje inför aktiviteter. Personen saknar ofta lust
till sex med andra personer, tycker inte om sex.
Bemötande
och behandlingsaspekter
Det är
viktigt att respektera den schizoida individens behov av distans. För mycket
aktiv och emotionella terapeuter kan fårstås som påträngande, och hotfulla. Det
finns ingen grundad på erfarenheten och studier som rörande behandling av
schizoid personlighetsstörning, endast enstaka fallstudier. Här har såväl
beteendeterapi som kognitiv terapi visat blygsamma resultat.
Schizotyp
personlighetsstörning
Schizotyp
personlighetsstörning innebär ofta social isolering, och personen uppfattas ha
ett udda beteende. Personen saknar förmåga till socialt samspel och känner
obehag eller ångest i sociala situationer. Dessutom har personen ofta känslan
av att ha ett extra (magiskt) sinne, och tror på vidskepelse, klärvoajans,
telepati och liknande. Individens tal kan vara omständigt, vagt eller
metaforiskt. Ofta saknar personen nära vänner eller personliga kontakter utöver
den närmaste familjen.
Bemötande och
behandlingsaspekter
Det är
viktigt att ta hänsyn till dessa individers sociala ångest och lättväckta
misstänksamhet. Man bör undvika att vara för abstrakt, emotionell eller
familjär då detta kan misstolkas av individen. Det är också viktigt att alla typer
av vårdkontakter med dessa individer är välstrukturerade. I klinisk praxis
behandlas uppvisade tecken och symtom. Psykotiska symtom som förelegat under en
längre tid behandlas med antipsykotika.
Antisocial
personlighetsstörning
Antisocial
personlighetsstörning innebär att personen har en svag moralisk utveckling och
saknar respekt för andra människors rättigheter och för sociala normer. Ibland
kan personen handla olagligt, ljuga och luras. Personen är ofta impulsiv,
irritabel, eller aggressiv. Personen kan agera vårdslöst och ha bristande
respekt för egen eller andras säkerhet. Personen kan visa oberördhet eller
bortrationalisera situationer där han eller hon gjort någon illa, skadat, eller
stulit från någon annan.
Bemötande
och behandlingsaspekter
Personer med
antisocial personlighetsstörning saknar oftast motivation att förändra sitt
problematiska beteende. När de ändå söker sjukvård är det beror på andra skäl, t.ex. missbruk, ångest eller
depressivitet. Det kan också handla om olika typer av sociala problem eller
önskemål om recept på beroendeframkallande läkemedel.
Allmänt antisociala
personer tycker om enkla lösningar på problemen och de har svårt att godta
behandlingsförslag som innebär krav på eget ansvarstagande och egna bemödanden.
Det är lätt att bli luras av den antisociala individen som på olika sätt
försöker påverka behandlaren i önskad riktning. Här ställs stora krav på
professionalitet hos behandlaren samt struktur och ramar för det kliniska
arbetet.
I
behandlingsarbetet med antisociala personer ser man oftast drogmissbruk eller
sekundära konsekvenser av missbruk som ångest och depressivitet. Problem är att
uppmärksamma, identifiera och behandla. Man ska tänka att behandlingen kan vara
fel/negativ resultat på grund av patientens problematiska personlighet.
Borderline
personlighetsstörning
Borderline
personlighetsstörning innebär svårigheter att hantera känslor, turbulenta
mellanmänskliga relationer och ett extremt svart-vitt tänkande. Personen har
ofta svår separationsångest, och är inte klart förstår i viktiga relationer.
Personen är ofta impulsiv, till exempel slösaktig med pengar, kaotisk eller
vårdslös i trafiken. Vissa personer skadar sig själva, begår
självmordshandlingar, eller har svårt att kontrollera sin aggressivitet. Det
finns en osäkerhet i självbild och identitet. Personen känner ofta en
tomhetskänsla, och kan ibland bli misstänksam mot andra eller få
overklighetskänslor. Störningen kallas också för emotionellt instabil
personlighetsstörning.
Bemötande
och behandlingsaspekter
Individer
med borderline personlighetsstörning är många gånger motiverade för behandling.
Denna motivation är dock ofta obeständig – många studier har visat att
individerna har svårt att fullfölja behandling. Värme, empati och tydlighet är
nyckelord för att säkra behandlingskontakten. Det är svårt att sätta sig in i
det individen upplever. Det viktigt att lyssna och visa respekt för vad som förmedlas.
Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en psykoterapiform som utvecklats specifikt
för kroniskt suicidala patienter med borderline personlighetsstörning. DBT är en
strukturerad terapiform som bedrivs dels som individualterapi, dels som
färdighetsträning. Färdighetsträning sker i grupp och är en rent pedagogisk del
av behandlingen.
Histrionisk personlighetsstörning
Histrionisk personlighetsstörning innebär starka känslouttryck, ett
orimligt stort behov av uppmärksamhet, och ett olämpligt förföriskt beteende.
Personen kan vara överdrivet livlig, flirtig, och dramatisk i sina gester och
känslouttryck. Personen söker ständigt efter uppmuntran och godkännande, och är
mycket känslig för kritik. Han eller hon vill vara i centrum av uppmärksamheten
och är ofta lättpåverkad av andra
människor. Personen tror på andra människor och tycker det var bar att har
andra människor i livet . Ständigt känsla påverkas av andra männoskor.
Bemötande och behandlingsaspekter
Individer med histrionisk personlighetsstörning är beroende av att få uppmärksamhet
och uppskattning av andra. Detta mönster blir ofta tydligt tidigt i den
psykiatriska kontakten och det är inte ovanligt att individen uppträder
förföriskt eller rent av utmanande gentemot behandlaren. Under behandlingen är
det viktigt att bemöta individen med empati och att lyssna, även när beteendet
är utagerande eller provocerande. Kanske det finns en djup osäkerhet som leder individen
till det ständiga sökandet efter bekräftelse. Studier som specifikt utvärderat
behandling vid histrionisk personlighetsstörning saknas. Vid ångestsyndrom och
depression är farmakologisk behandling motiverad.
Narcissistisk personlighetsstörning
Narcissistisk personlighetsstörning innebär ett stort
självhävdelsebehov ( att göra vad man vill), en överdriven grandios självbild,
och en brist på medkänsla inför andra människor. Personen att han har stora
förmågor , makt, skönhet, och status. Personen väntar på beundran från andra
och kan uppvisa arrogans mot andra människor. Han eller hon vill få speciella
förmåner och tycker om använda andra för sina egna behov.
Bemötande och behandlingsaspekter
Människor med narcissistisk personlighetsstörning kan te sig provocerande
och krävande. Att uppfylla egen behov använder den narcissistiska inte en framkomlig
väg. Rimlig kommer man längst med ett empatiskt bemötande och vänligt
formulerad information om vilka behandlingsalternativ som är realistiska. Det
finns en omfattande psykoanalytisk litteratur om begreppet narcissism, men
empiriska studier gällande behandling av narcissistisk personlighetsstörning
saknas.
Fobisk personlighetsstörning
Fobisk personlighetsstörning innebär en känsla av otillräcklighet, en
rädsla för kritik och negativa omdömen och för att inte vara populär. Personen
undviker social kontakt av rädsla för att bli fel och andra människor tycker
inte om det, klagar eller nekar. Självbilden är svag och personen tror att han
eller hon är låg nivå eller ointressant. Personen är ofta försiktig att inte ta
del i aktiviteter eftersom de kan visa sig vara pinsamma.
Bemötande och behandlingsaspekter
I mötet med individer med fobisk personlighetsstörning är det särskilt
viktigt att respektera individens behov av distans. Dessa personer är jätte
rädd för att behöva anförtro sin sårbarhet och sina rädslor åt en okänd person.
Den terapeutiska huvudfokuseringen bör inriktas på att förmå patienten
att pröva nya strategier i viktiga problemsituationer. För detta fordras att
man samtidigt försöker hjälpa patienten att bygga upp de psykosociala
färdigheter som krävs. Behandlaren ska ha såväl erfarenhet som eftertanke och
god empatisk förmåga, för att kunna gradera uppgifternas svårighetsgrad, så att
stegen på den långa och svår trappan mot
bättre funktionsförmåga blir möjliga att ta för patienten. Det går lätt att
finna aktuella problemsituationer i vardagen, men det är svårare att få
patienten att komma i kontakt med sin tankevärld och sina associationer.
Osjälvständig personlighetsstörning
Osjälvständig personlighetsstörning innebär en vilja att bli älska och
en rädsla för att lämnas ensam. Personen undviker att ta egna beslut och låter
andra ta ansvar och initiativ. Han eller hon vill ha stöd av en förälder eller
av sin partner. Personen har svårt att säga emot eller stå för sin åsikt, och
går hellre med på något de tycker är fel än att säga ifrån. Personen står
hellre ut med fysisk och psykisk misshandel än att leva ensam.
Bemötande och behandlingsaspekter
Psykoterapi brukar vara en framkomlig väg vid osjälvständig
personlighetsstörning. Olika terapiformer som psykodynamisk, kognitiv terapi
och kognitiv beteendeterapi har alla rapporterat goda resultat. Dessa patienter
vill att a behandlaren blir nöjd. Deras uppmärksamhet är inriktad på att
meddela sådant som de tror kan göra behandlaren positivt inställd, vilket gör
att denne lätt upplever patienterna som undanglidande när de ställs inför mer
precisa frågor. Osjälvständiga personer är uppfyllda av sin känsla av
inkompetens och de strävar definitionsmässigt efter att få en beskyddare. Det ligger
i störningens natur att någon annan skall lösa deras svårigheter. Den
terapeutiska fokuseringen ligger på individens bristande förmåga till naturligt
självhävdande beteende. Ett vanligt problem som varje behandlare av
osjälvständiga personer måste hantera, är patientens tendens att utveckla ett
patologiskt beroende till terapeuten. För mycket aktiv terapeut underblåser lätt patientens
grundproblematik.
Separationskänsligheten och beroendet av andra gör en person med osjälvständig
personlighetsstörning särskilt sårbar för att utveckla depressioner i samband
med avvisanden, separationer och förluster. I sådana fall måste läkaren
givetvis överväga att sätta in antidepressiv behandling. Det är här särskilt
viktigt att klargöra att behandlingen är underordnad det övergripande syftet
att stärka individens förmåga till autonomi, eftersom farmakologisk behandling
av en osjälvständig patient lätt förstärker upplevelsen av att individen inte
kan klara något på egen hand.
Tvångsmässig personlighetsstörning
Tvångsmässig personlighetsstörning innebär ett överdrivet aktiv och
prestationsinriktat levnadssätt som leder till att personliga relationer blir dålig.
Personen är upptagen av ordning,
detaljer, regler, mm att själva synpunkt med aktiviteten går misslyckas.
Perfektionismen stör förmågan att genomföra arbetsuppgifter. Personen kan vara
överdrivet engagerad i sitt arbete så fritiden är inte bra. Ibland kan personen
samla gamla saker eller värdelösa saker och ha svårt att lämna
dem. Personen är ofta snål , stelbent och envis.
Bemötande och behandlingsaspekter
Tvångsmässiga individer vill att ha bra prestation.Yrkesvalet går i
riktning mot arbeten som är rätt och arbetar hård. Förändringstryck i jobbet är
litet och arbetsbelastningen inte är för mycket hög, kan ofta en tvångsmässig
individ klara sig relativt bra. Bristen på flexibilitet blir ett allvarligt
handikapp när belastningen ökar eller när rutinerna måste ändras på arbetet.
Detsamma gäller i privatlivet,t.ex. om en partner genomgår en fas av personlig
utveckling och kräver en omdefinition av rollerna i samlivet. Den tvångsmässiga
individen är då särskilt känslig för depressiva reaktioner, vilket leda till
farmakologisk behandling.
Källförteckning
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)