Yrkeskompetens inom psykiatrisk verksamhet

Vårdpersonal som jobbar med psykisk ohälsa måste har kunskap om både teoretiskt och praktiskt om psykiatrisk omvårdnad, omsorg och rehabilitering. Medicinsk och psykologisk kunskap är också viktiga.  Etiskt förhållningssätt är vanligt behov i allt vårdarbete, men i psykiatrisk omvårdnad måste använda etisk komplicerad. Ibland i psykiatrisk omvårdnad måste använda tvångsåtgärder. Vårdare inom psykiatrin behöver fundera vad som är ”rätt” i olika situationer.

Enligt Kierkegaards ord ska vårdare förstå patienten vad han är och vad han förstår för att kunna ge han äkta hjälpsamhet. I filmen ”Gökboet” gör sjuksköterskorna grupp samtal med patienterna varje dag för att kunna veta och förstå vad de tankar och ger dem mediciner och elbehandling när det behov. Sjuksköterskan arrangerar grupp samtal med lyhörd, respekt, äkthet och empati. Hon ställer frågor och lyssnar aktivt när patienterna pratar.En natt personal jobbar inte som professionell arbetare därför att han har låtit 2 kvinnor kom in sjukhuset och de tog med alkohol .Och sedan dåliga situationer kom till patienterna.

Inom psykisk ohälsa vård  inte kan förutsäga om när ska patienter är aggressiva och vad är svårighetsgrad. Och ibland det är farlig för vårdare också liksom i filmen ”Gökbet” när paienten pressade sjuksköterskas hals.

Viktiga egenskaper hos patienter med risk för våldsamt beteende.

• -         Brukar skapa våldsamt beteende förut.
• -         Brist på känslomässig kontroll eller kan inte hantera konflikter.
• -         Håller vapen.

Omständigheter - faktorer som orsakar våldsamt beteende på psykiatriska patienter.

• -         Patienten i närvaro av intensiv ilska, osämjan.
• -         Använder narkotika eller  dricker alkohol.
• -         Ta inte läkemedlet eller ta inte medicinen regelbundet.
• -         Hallucinationer .
• -         Vanföreställningar .
• -         Imiteras av andra, t.ex. brott av TV: n med en kniv kapade de andra.
• 
  

Omvårdnad åtgärder när irritabilitet, aggressivitet av patient uppstå

• -         Ber släktingar till patienten att prata med patienten för att han förstår.
• -         Håll saker som bör inte användas som ett vapen.
• -         Undvika konfrontation eller osämjan.
• -        Om patienten kränker eller säger dåliga ord ska vådare låta patienten pratar som han vill och sedan prata med en vänlig attityd och smidig.
• -         Om händelsen blir sämre och tendera att intensifieras ska vårdare ringa till akut hjälp centrum i arbetsplats eller ringa till polis station.
• -         Slänktingar ska inte hjålpa personal att fånga patienten därför att  det gör att patienten mer smärta och ilska.Eftersom patienten hanteras liksom kriminell ska han brist på tillit till släktingar och tycker att släktingar blir fienden.

Psykiatrisk omvårdnad bygger på att patienten möts med lyhördhet, respekt, äkthet och empai.

Lyhördhet

Ett lyhörd förhållningssätt innebär att visa intresse för patientens upplevelser och erfarenheter. Patienter med psykisk ohälsa kan inte prata om sina behov och åsiker. Vårdare måste hjälpa dem. Så lyhördhet förutsätter därför att vådare kan ”läsa av” vårdtagarens outtalade signaler . Exempelvis lyhördhet kan handla om att vårdare kolla och hjälpa patienten att tillfredsställda sitt grundläggande behov, att vårdare lyssnar uppmärksamt och låta patienten berätta om sina upplevelser. Lyhördhet innefattar också att sätta gränser för patientens impulser så att han inte skadar sig själv eller andra.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska kollar patienters beteende när de spelar basketboll.

Respekt

Ett respektfull förhållningssätt vill att vårdare accepterar patienten som han är. Patienter med psykisk ohälsa kan helt missförstår  verkligheten, känner  allt meningslöst och vill att få dö. Vårdare måste förstå och acceptera  hans symtom men behöver inte att vårdare ska spela med. Vårdare ska visa förståelse  samtidigt när du förmedlar hopp och klargör verkligheten. En del människor med psykisk ohälsa tycker inte om när andra männinskor kommer för nära eftersom de kan uppleva sin integritet hotad . I dessa situationer ska vårdare handlar respekt utan att vara påträngande.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska frågar en patient om han vill ta rast eftter elbehandling eller vill han sitta kvar och pratar illsamman med andra i gruppen. Det är professionella samtal.

Äkthet

Äkthet innebär att vara ärlig, utan att kränka. Det handlar om rak kommunikation enligt patientens behov. Som vårdare ska du inte berätta allt men ska vara klart och tydligt samtal. Äkthet förutsätter också att du är dig själv, men på ett yrkesmässigt sätt.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska berätter patienten att han får inte kommer in i  personals område. Därför att personals område/plats är viktigt för att vårdare kan arbeta och hantera behandling process för patienter. Det är professionella samtal.

Empati

Ett empatiskt förhållningssätt innebär att ha inlevelse i vad patienten upplever och förstå vad situationen beyder för honom. Ett empatiskt förhållningssätt förutsätter ;

• -         Att vårdare har känslomässig inlevelse i patientens upplevelse.
• -         Att vårdare har yrkesmässig distans till patientens upplevelser.

Empati betyder inte vårdare ska ta över känslor av t.ex. oro, ångest och hopplöshet. Vårdare måste förmedla trygghet, hopp och tillro om han ska kunna hjälpa en patient.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska arrangerar grupp samtal för att fråga och lyssna och förstå patienter men hon vill inte att patienten går in i personals rum.

Samtal med  patient

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterskor arrangerar grupp samtal med patienter.

Inom psykiatrisk omvårdnad förutsätter att vårdare har kompetens att kunna samtala med patient, deras anhöriga och kolleger på ett yrkesmässigt sätt. Yrkesmässiga samtal ska ha ett mål. Målet kan vara att planera omvårdnad, att ge patienen stöd eller at han ska få förståelse för sin egen situation. Det finns grupp samtal i filmen ”Gökboet”.Yrkesmässig samtal gäller att lyssna aktivt och uppmärksamt, att ställa frågor och a återspegla.

• -         Att lyssna aktivt och uppmärksamt

Att lyssna aktivt och uppmärksamt på patienten är en förutsättning för att vårdare ska förstå honom, men det är också ett uttryck för respekt.  Lyssna inte bara på vad patienten säger, men var även lyhörd för vad han förmedlar med sitt kroppsspråk. Du som vårdare kan visa att du lyssnar genom ditt tonfall, din mimik och ditt kroppsspråk. Var lyhörd för att en del människor inte tycker om att ta ögonkontakt när du samtalar med dem.

• -         Att ställa frågor

Som vårdare, när du ställer frågor ska frågorna vara meningfulla. Frågor om en mängd olika saker som inte hänger ihop verkar förvirrande. I många fall syftar frågorna till att patienten ska få förståelse för sin egen situation. Öppna frågor är viktiga för att patienten har möjlighet att berätta om sina upplevelser, tankar och känslor. Öppna frågor är fårgorna som finns ord ”hur”, ”när”, ”vad” eller ”var”.

Fråga inte ”varför”. Det kan verka anklagande  och påträngande. Dessutom vet man sällan varför man känner och tänker på ett visst sätt.

• -         Att återspegla

I slutet av ett samtal är det bra att sammanfatta (återspegla) det patienten har berättat. Återspegling kan öka hans förståelse för sina tankar och känslor. Det vasar också att du som vårdare försöker vara lyhörd.

• -         Tystnad

Tystnad kan vara del mellan samtal mellan vårdare och patient. Paienten säger inget och du som vårdare vet inte vad du ska fråga. Var inte rädd för tystnaden. Ibland behöver du och patienten reflektera.

Svårigheter

• -         Dubbla budskap

Dubbla buskap innebär att vad man säger är inte överenssämmer med kroppsspråket. Det verkar förvirrande och kan leda till missförstånd. Vissa patient, t.ex. människor med schizofreni, är speciellt känsliga för dubbla budskap. I dessa fall måste du som vårdare vara extra uppmärksam på din kommunikation.

• -         Sjukdomsvinst

Sjukdomsvinst innebär att symtomen vid psykisk ohälsa kan ge fördelar som uppmärksamhet och hänsynstagande. Som vårdare ska du hjälpa patienten för hans behov för att minska sjukdomsvinst, samtidigt som du visar förståelse och respekt. Bra sätt att hjälpa patienten är at vara lagom uppmärksam, lagom hjälpsam och lyssna lagom mycket.

• -         Överföring – Motöverföring

Med överföring menas att patient omedvetet lägger känslor på vårdare. Patientens överföring ksn väcks motöverföring (motreaktioner) hos dig (vårdare), t.ex. aggressivitet och osäkerhet. Motöverföring innebär också att du som vårdare,pga egna omedvetna problem, kan ha svårt att hantera situationer eller människor.

• -         Försvarsmekanismer

Försvarsmekanismer är omedvetna reaktioner, som syftar till att skydd oss från svårt situation/omgivning.  De kan leda till att vårdare drar sig undan, bagatelliserar patients problem, blir känslokall eller överengagerad.

• -         Parallellprocess

Arbetsmiljö är viktig för prestationsförmåga i jobbet, t ex konflikter mellan vårdpersonalen. Äver om vårdpersonal försöker dölja det men det problemet fortfarande påverkar patienter. Vårdpesonal förutsätter alltså inte enbart at man behandlar paienterna med respekt och empati. Det kräver även ett etiskt förhållningssätt gentemo varandra i personalgruppen.

Självkännedom

          Självkännedom är att känner igen sig själv. Det innebär att vara medveten om sin förmåga och sitt förhållningsätt. Som vårdare är det viktigt att förstå sina begränsningar.  Att ta på sig uppgifter, som man inte kan klara av, är inte bra sätt att göra eftersom det kan drabba patienten. Självkännedom handlar också om att ha förståelse för hur omedvetna reaktioner, som dubbla budskap, motöverföringsreaktioner och försvarsmekanismer, kan påverka mötet med andra människor. Självkännedom handlar inte bara om att vara medveten om hur du ser på dig själv. Det förutsätter insikt i hur andra uppfattar dig. Självkkännedom kan därför utvecklas i dialog med kolleger och genom handledning.

Handledning

         Vårdpersonal inom psykiatrin får ofta handling i grupp illsammans med sina kollegor cirka 2 gånger per månad. Ibland finns det utbildad handledare leder handledningsgruppen. I handledningsgruppen pratar vårdarna om förhållningssätt och svårigheter i arbetet. Målet är att utveckla förmågan att möta olika patient och därmed förbättra vården. I handledningen har vårdare möjlighet att reflektera över sin förmåga, sitt förhållningssätt och sina reaktioner. Målet är att vårdare ska få en medvetenhet om sig själv och därmed utveckla sin kompetens.

Källförteckning

http://www.galyainstitute.com/home2/system/files/Violence_KM%202554.pdf

http://223.25.195.228/web_suan/chumchon/docvolunteir.pdf

Film : Gökboet

Ann-Marie Göransson ( 2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.