Psykos betyder att hjärnan
fungerar i ett abnormalt tillstånd, förlust av kontakt med verkligheten. En
psykotisk person försår verkligheten på ett sätt som inte är realistiskt. Det
är svårt för andra människor att förstå vad han upplever.Några sjukdomar som
alltid eller ofta innefattar psykoser är schizofreni, bipolär sjukdom och
vanföreställningssyndrom. En psykos
kännetecknas av bristande verklighetsuppfattning och acceptera inte om han
drabbas av sjukdom.
Orsaker
Det finns många orsaker
som påverkar hjärnan
- -
Hjärnan
påverkas av olycka.
- -
Narkotika,
läkemedel eller alkohol.
- -
Genetiska (vanligtvis debut i tonåren).
- -
Allvarliga
situationen i livet.
- -
Svåra
anpassning störningar.
- -
Störningar av
personligheten.
Symtom
En psykos kännetecknas av
bristande verklighetsuppfattning och acceptera inte om han drabbas av sjukdom (
bristande sjukdomsinsikt ).
Bristande verklighetsuppfattning
Hallucinationer
innebär att man upplever något med sina sinnen som inte har
verklighetsförankring. Det finns hörselhallucinationer, synhallucinationer,
känselhallucinationer, lukthallucinationer eller smakhallucinationer.
Detta kan ge
upphov till rädsla och ångest, och påverka livsföringen.
- -
Förändrad
upplevelse av sig själv och andra.
Gränsen mellan
vad som är ” jag själv” och omgivningen upplevs otydlig.
- -
Delvis störd
verklighetsuppfattning
Ibland är
patienten normal men ibland blir han
abnormal.
Bristande sjukdomsinsikt
Patienten acceptera inte om han drabbas av sjukdom och
därför söker psykotiska människor sällan vård.
Behandling
Patienten med psykos har dopamin
(är en hjärna kemikalie) för mycket ovanligt. Medicin användas för att hjälpa
balansera dopamin i hjärnan.
Schizofreni
Schizofreni är en psykos
som betyder kluvet eller delat sinne. Det är mest allvarliga psykiska symtom. Det
är kronisk sjukdom som mest försämrar patientens
personlighet och kapacitet. Patienter med denna sjukdom kräver vanligtvis
behandlingen för evigt (alltid). Ungefär 0,8 procent av befolkningen i Sverige
drabbas av schisofreni. Schizofreni
debuterar oftast mellan 18 och 35 år. Även barn kan insjukna. Eftersom
schizofreni i många fall är en allvarlig och långvarig sjukdom påverkas den
drabbade och de närstående under lång tid. Cirka 10 procent av patienter som
drabbas av schizofreni dödar själv.
Orsaker
- -
Stress-sårbarhetsmodellen
- -
Genetisk
ärftlighet
- -
Transmittorsubstansstörningar,
obalans dopamin i hjärnan
- -
Tidig
hjärnpåverkan
- -
Psykosociala
faktorer, stress eller svårt atmosfär omgivning
Symtom
Tidiga varningstecken
- -
Man drar
sig bort vänner och familj
- -
Man förlorar
intresse för allting och får koncentrationssvårigheter.
- -
Man tar inte
hand om sig själv om sin personliga hygien
- -
Man vänder på
dygnsrytmen, vaken på natten och sover på dagen
- -
Man får
ångest som kan reduceras med hög musik och intensivt datorsurfande
- -
Man blir
misstänksam och upplever omvärlden förändrad
- -
Man börjar
missbruka droger, narkotika.
Symtom vid schizofreni ( i
psykotisk fas )
- -
Hallucinationer,
framförallt hörselhallucinationer
- -
Vanföreställningar
- -
Tankestörningar
, upplever att de egna tankarna kan läsas av andra.
- -
Känslostörningar,
t.ex. skratta istället för gråta
- -
Social
tillbakadragenhet
- -
Svårigheter
att välja och fatta beslut
- -
Förlust av
intresse
- -
Kognitiva
funktionsnedsättningar
- -
Olika former
av tvångshandlingar
- -
Svår ångest
- -
Svårigheter
att fungera socialt och i arbetslivet
Efter den psykotiska fasen
Psykotiska fasen tar cirka i veckor eller månader och sedan
de psykotiska föreställningarna börjar minska. Och psykotiska fasen kan kommer
tillbaka igen ibland. Patienten lever med sjukdomen och frisk.
Behandling
- -
Läkemedel
- Antipsykotiska
läkemedel minskar dopaminaktiviteten.
- Antikolinerga
läkemedel ges för att lindra de muskelbesvär och motoriska symtom.
- Sömnmedel och
ångest dämpande läkemedel
- -
Kognitiv
beteendeterapi (KBT), patienten ska lära sig för egenvård
- -
Psykodynamisk
terapi, mycket ifrågasatt
- -
Evidensbaserad
behandling enligt SBU, behandling som utgår från forskningsresultat kallas
evidensbaserad
Behandlingshem
efter psykosen
För en del personer
med en psykossjukdom kan det vara svårt att komma hem till en egen lägenhet
efter att man har varit på sjukhus. Man får hjälp och stöd på olika sätt för
att underlätta det. Till exempel kan man bo i sin lägenhet med stöd från
kommunen och sin kontaktperson inom psykiatrin. Det finns också en möjlighet
att bo ute i samhället i ett boende där personal finns tillgänglig stor del av
tiden. Ofta brukar det vara bäst att bo där man har flest kontakter och kanske
närstående, så att man inte blir isolerad.
Viktigt med
samhällets stöd
Det är en
lagstadgad rättighet i socialtjänstlagen att psykiskt funktionshindrade får
bistånd från samhället i form av olika slags stöd. Att ha ett arbete eller en
meningsfull syssla är av avgörande betydelse för alla människor. Vårdbehovet
för människor med psykiska funktionshinder brukar minska kraftigt när man får
någon form av meningsfull vardag.
Tvångsvård
Det som normalt
gäller inom svensk sjukvård är att ingen kan vårdas mot sin vilja eller
behandlas utan att ge sitt tillstånd. Men i vissa fall görs undantag från den
rättigheten, enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT.
Lagen om
psykiatrisk tvångsvård (LPT) innehåller de centrala bestämmelserna om
psykiatrisk tvångsvård i Sverige.
En huvudregel i
svensk sjukvård är att ingen ska vårdas mot sin vilja eller behandlas utan
samtycke. I vissa fall kan dock undantag göras från detta. Tvångsåtgärder inom
vården regleras bland annat av LPT och LVU, "Lag med särskilda
bestämmelser om vård av unga".
Kraven på
tvångsvården är i Sverige högt ställda, eftersom den påtvingas människor och
bör vara ett uttryck för omsorg och solidaritet. Tvånget ska ytterst syfta till
att åter göra människan till en autonom person. Tvånget ska dessutom vara tydligt
och öppet, patienten ska informeras om motivet och integritet och autonomi ska
respekteras. Presumtivt samtycke ska eftersträvas.Huruvida dessa högst ställda
målsättningar verkligen uppfylls i praktiken är omdebatterat. Ett centralt
begrepp är att tvångsvården ska syfta till att sätta patienten i stånd att
frivilligt medverka till nödvändig vård och ta emot det stöd som han eller hon
behöver.
Det som måste
uppfyllas för att man ska kunna tvångsvårdas är att
- -
man
lider av en allvarlig psykisk störning
- -
man
har behov av en kvalificerad psykiatrisk vård dygnet runt
- -
man
vägrar att ta emot sådan vård.
Patient som vårdas
enligt LPT har enligt lagen rätt att:
- -
inom
24 timmar från ankomsten till sjukvårdsinrättningen bli bedömd av psykiater
- -
överklaga
intagningen och vissa andra läkarbeslut till förvaltningsrätten
- -
få
tvångsvården prövad i förvaltningsrätten efter fyra veckor, därefter efter fyra
månader och sedan efter sex månader. Överläkaren kan dock själv besluta att
avbryta pågående tvångsvård tidigare
- -
få
en vårdplan upprättad
- -
få
ha en närstående med i behandlingsplaneringen
- -
få
så kallad stödperson genom förtroendenämnden / patientombudsmannen, som kan
bistå patienten under tvångsvårdstiden
- -
upplysas
av läkare om sina rättigheter
- -
läsa
lagtexten till LPT-lagen.
Omvårdnad
Tidiga insatser
Vårdare samarbetar med patienten och anhöraga för att
upprätta individuell vårdplan så snart som möjligt.
I psykotisk fas
Som vårdare
- -
Skapa
trygghet för vårdtagaren
- -
Visa att du
ser och respekterar vårdtagaren
- -
Acceptera och
verklighetsförankra vårdtagarens upplevelser
- -
Visa vårdtagaren
att han kan lita på dig
- -
Kommunicera klart
med vårdtagaren
- -
Underlätta i
valsituationer
- -
Tillgodose
vårdtagarens behov
- -
Gränssätt
vårdtagarens impulser
Återhämtning
- -
Stöd av
anhöriga
- -
Inflytande
och delaktighet
- -
Information, utbildning
och krisbearbetning
- -
Rehabilitering
och social träning
- -
Lämpligt
boende och lämplig sysselsättning
- -
Samordning av
vård, behandling och stödinsatser
- -
Medicinering
som kan förhindra återfall
Svårigheter och kompetens
- -
Som vårdare
måste man kunna möta en djupt psykotisk människa utan at känna obehag och oro.
- -
Som vårdare
måste man kunna bekräfta vårdtagaren utan att vara påträngande.
- -
Som vårdare
måste man kunna sätta gränser utan att bli oförsiktig.
- -
Som vårdare
måste man kunna ge lagom mycket stöd.
- -
Som vårdare
måste man kunna vara strukturerad samttidigt som du är flexibel.
Problem som
uppstått och omvårdnad åtgärder när möter människor med psykisk ohälsa
Irritabilitet, aggressivitet
-
Ber
släktingar till patienten att prata med patienten för att han förstår.
-
Håll
saker som bör inte användas som ett vapen.
-
Undvika
konfrontation eller osämjan.
-
Om
patienten kränker eller säger dåliga ord ska vådare låta patienten pratar som
han vill och sedan prata med en vänlig attityd och smidig.
-
Om
händelsen blir sämre och tendera att intensifieras ska vårdare ringa till akut
hjälp centrum i arbetsplats eller ringa till polis station.
-
Slänktingar
ska inte hjålpa personal att fånga patienten därför att det gör att patienten mer smärta och ilska.Eftersom
patienten hanteras liksom kriminell ska han brist på tillit till släktingar och
tycker att släktingar blir fienden.
Ovanligt sömntid
-
Uppmuntra
patienter att göra aktiviteter/saker under dagen. Exempelvis hushållsarbete,
rengör huset, vattnar grönsaker.
-
Om
patienen är sömning tillåt patienterna sover under dagen efter måltid, men inte
mer än 1 timme.
-
Ger
patienten vatten eller mjölk innan han lägger sig. Undviker te eller kaffe.
-
Sömnsvårighet på natten kan
avhjälpas med sömntabletter.
-
Om
patienten drabbas av sömnsvårighet mer än 3 nätter i rad ska anmäla till
sjuksköterska/läkare
Pattienten
använder narkotika, läkemedel, alkohol eller tobak
-
Förklarar
för nackdelar av de medlet
-
Förmedlar
patienten att minska mängd av det medlet
-
Förklarar
att det medlet minska midiciner verkan
Patienten
neklar att ta mediciner
-
Diskutera
skälen till att inte ta mediciner
-
Beskriver
effekten av mediciner och de negativa effekterna av att inte tar mediciner
-
Anmäler
till sjuksköterska/läkare
Källförteckning
Ann-Marie Göransson (
2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.