Unipolär depressiv sjukdom

I psykiatrin kallas depression ofta för unipolär sjukdom. Depression är ledsen, svårt att vara glad, håglös, och overdriver självkritisk. Depression är en sjukdom som påverkar patientens familj, studera eller arbeta liv, sova och äta vanor  samt allmän hälsa. Depression som man kan prata de är en form av psykisk ohälsa krävs att symtomen finns under en längre tid och är så kraftiga att det är svårt att fungera i vardagen.

Orsaker

• Ärftlig disposition.
• Transmittorsubstansstörningar.
• Traumatiska upplevelser
• Svåra händelser och negativa tankemönster.

Symtom

• -         Patienter med depression är en nedstämdhet, vanligtvis absorberas.
• -         Hon vill inte göra vad som hon tycker om att göra förut.
• -         Tänker eller känner värdelös.
• -         Be om ursäkt eller känna skuld utan anledning.
• -         Kan inte hjälpa sig själv.
• -         Känner desperate
• -         Hatar sig själv.
• -         Någon drabbas av svåra psykiska symtom (psykos) t ex hallucination, självbedrägeri
• -         Dålig koncentration och minne hade signifikant kortare hos patienter med melankoli.
• -         Isolering från sociala aktiviteter.
• -         Minskad sexuell lust.
• -         Tänker på döden eller självmord.
• -         Sömnsvårigheter.
• -         Sömnsjuk.
• -         Problem med matsmältningssystemet.

Det finns olika depressioner bl.a. dysymi, egentlig depression och årstidsrelaterade depressioner. Dess tillstånd ha olika symtom och sjukdomsförlopp. En form av depression kan dessutom övergå i en annan.

Många människor över hela världen drabbas av depressioner. I Sverige drabbas ungefär 25 procent av kvinnorna och 15 procent av männen någon gång under livet av en depression. Ungefär 15 procent av dem som insjuknar i en svår depression begår självmord. 

                                     

Behandlingar

Olika former av depressioner kräver olika behandling. Både medicinsk och psykologisk behandling kan vara framgångsrik.

• -         Antidepressiva läkemedel som normaliserar transmittorsubstansstörningarna och leder till att stämningsläger höjs och att hämningssymtomen minskar.
• -         Elbehandling (ECT) kan  användas om patienten mår mycket dåligt och om självmordsrisken är hög.
• -         Ljusterapi kan bli vid årstidsrelaterade depressioner.
• -         Psykologisk behandling . I Sverige finns olika former av psykologisk behandling vid depression, bl.a. kognitiv beteendeterapi (KBT).

  Omvårdnad

      Omvårdnad vid mindre svår depression och dystymi

• -         Visa förståelse och uppmuntra självständighet. Det gäller att lagom uppmärksam, lagom hjälpsam och lagom hänsynsfull.

     Omvårdnad vid svår depression

• -         Skapa en relation med vårdtagaren. Som vårdare ska man försöka skapa en relation med vårdagaren, trots att han vill inte.
• -         Tillgodose vårdtagarens behov. Som vårdare ska man hjälpa om patientens grundläggande behov för att bli klart.  Djupt deprimerade vårdtagare har ofta muntorrhet och förstoppning. Som vårdare ska man hjälpa patienten att lindra dessa besvär. Sura drycker, sugtabletter och lättuggad mat kan minska muntorrhet. Förstoppning kan behandlas med laxermedel och passande kost. Ta hänsyn vårdtagaren för att han känner att han har ett värde.
• -         Acceptera vårdtagaren i det tillstånd han är. Som vårdare ska vara respektfull. Om du behandlar vårdtagaren på ett barnsligt sätt förstärks hans självförakt.
• -         Bli vårdtagarens vikarierande hopp. Som vårdare ska man förmedlar hopp. Accepera att vårdtagaren inte tror på dig, men fortsätt att förmedla en hoppfull inställning.
• -         Visa omtanke och respekt vid övervakning av vårdtagaren. När antidepressiv medicinering inleds kan självmordsrisken öka. Under period ska vårdare inte lämna vårdtagaren ensam. Övervakning är en åtgärd.  De är viktigt att vårdtagaren  förstår om syftet med åtgärden och att den genomförs på ett sätt som visar omtanke.

 Källförteckning

http://th.wikipedia.org/wiki/โรคซึมเศร้า

http://223.25.195.228/web_suan/chumchon/docvolunteir.pdf

Ann-Marie Göransson ( 2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.

Armbågsben ( Ulna )

Läge

Armbågsben är ett inre och längre av de två benen i den mänskliga underarmen. Det placerar på lillfingret sidan i underarmen. Den ansluter mellan armbågen och handled och parallellt med strålben. De två benen ansluters genom senor mellan benen.  

Funktion

Precis som strålben armbågsben är vidhäftningen för muskler och senor som associerar med rörelsen av underarmen och handen.

Uppbyggnad

Armbågsben är ett långt  ben och har  formad som en hammare. Det har ett stort huvud som ansluter till stor del av överarmsben emellertid  änden av benet är mindre än strålbenet. Vi kan dela benet i underarmen i tre delar, övre delen (proximalt) , centrala ben (skaft) ,  nedre delen (distalt). Armbågsben har bredare proximalt och smalare distalt.

Övre delen ser man sticka ut benen tydligt. Det finns två utskott, olekranon (olecranon) och coronoidutskottet (process coronoideus). Dessutom finns det två konkava, incisura trochlearis och incisura radialis,  som passar in i olekranon fossa av överarmsben (humerus).

Armbågsenet  är rakt i mittenavsnittet. Armbågsbenets skaft är trekantigt, har formen av en prisma. Det har tre sidoytor och tre kanter som är vidhäftning för muskler.

Armbågsbenets distala ände är smal och har två utskott. Ett caput ulnae, som leder mot strålbenet och ett  process  styloideus, som sträcker sig längre distalt än huvudet .

Källförteckning

http://thaiosteoporosis.org/pages/4166/

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bensk%C3%B6rhet

http://sv.wikipedia.org/wiki/Armb%C3%A5gsben

http://th.wikipedia.org/wiki/กระดูกอัลนา

http://en.wikipedia.org/wiki/Ulna

Kjell Hjelm, Vibeke von der Lieth, Marianne Looft, Inge Olsen, Henrik Andersen, Lissi Hansen      ( 2010 ),  Medicin 1. Riga, Latvia : Livonia Print.

Hjärtat

Hjärt är ett organ i kroppen som fungerar som cirkulationpump. Det pumpar blod till alla delar av kroppen. Hjärtat  pumpar runt blodet i kroppen genom blodkärlen.  Hjärta styrs autonomt.

Läge

Hjärtat ligger i mitten av bröstkorgen, i ett område som kallas mitt mediastinum. Det är bakom bröstbenet. Största delen, två tredjedelar, av hjärta ligger till vänster om kroppens vertical mittlinje. Hjärtspetsen, apex cordis, kan kännas mellan femte och sjätte revbenet om man trycker lätt i nivå med vänster nykelben. I en frisk vuxen hjärta väger cirka 250-350 gram eller man kan säga storleken på hjärtat är jämförbar med personens knutna hand. Hjärtat är omsluten av ett membran som kallas hjärtsäcken (pericardium). Detta minskar friktionen mellan hjärtslag, det betyder hjärtsäcken hjälper hjärta för att kunna arbeta friktionsfritt från de andra organen i brösthålan. Hjärtsäcken är en dubbel bindvävshinna och mellan bindvävshinnorna finns lite vätska.

Uppbyggnad

Hjärtat är en muskel. Hjärtmuskulaturen är hjärtats egen muskelvävnad och finns endast i hjärtväggen. Hjärtmuskulaturen kallas myocardium. De hjärtmuskulaturens cellerna  är uppbyggda som tvärstrimmiga muskelceller men styrs autonomt och finns bara en kärna i var muskelcell.  

För att hindra att blodet blandas mellan blodet från kroppen och blodet från lungen delars hjärtat med skiljevägg ( septum ) i  2 halvor : den högra och den vänstra.  Och i var halva har 2 hålrum : ett förmak ( atrium ) och ett kammare ( venrikel ) .

1.      Höger förmak tar emot syrefattiga mörkröda blod från en stor ven , övre hålven,  som tar emot blod från den övre kroppen och stor ven , nedre hålven , som tar emot syrefattiga mörkröda blod  från den nedre kroppen. Väggarna i det hjärtrummet är ganska tunna.Blodet från höger förmak flödar till höger kammare genom trikuspidalisklaffar.

2.      Höger kammare , placerar i framsidan av hjärtat, tar emot blod från höger förmak och skickar ut till lungorna genom lungklaffar och lungartären.  

3.      Vänster förmak , minst av de fyra hjärtrummen och placerar i baksidan av hjärtat, tar emot syrerikt ljusrött blod  från lungarna genom lungvener och skickar ut till vänster kammare genom mitralisklaffar.

4.      Vänster kammare är största och tjockaste väggar. Den huvudsakliga funktionen är att pumpa blod till hela kroppen genom aortaklaffar.

Hjärtats förmak och kammare skiljers av klaffar. Hjärttklaff är den stark muskel och hjärtvävnad utskjutande från väggen av hjärtat för att styra riktningen av blodflödet i hjärtat. Blodflödet i hjärtat är  enkelriktad genom skillnaden i blodtrycket i varje rum. Hjärtklaffarna förhindrar tillbakaflöde av blod. Fyra viktika hjärtklaffar är följande ;

1.      Trikuspidalisklaffar är hjärtklaffar mellan höger förmak och kammare.

2.      Lungklaffar är hjärtklaffar mellan höger kammare och lungartär

3.      Mitralisklaffar är hjärtklaffar mellan vänster förmak och kammare.

4.      Aortaklaffar är hjärtklaffar mellan vänster kammare och aorta

Hjärtat behöver energiförbrukning hela tiden hela livet även i vila eller sover. Hjärtmuskulaturen får sin blodförsörjning från kransartärer som går runt hjärtat. Kransartärerna förgrenar sig till kapillärer överallt i hjärtmuskeln.

Blodomloppets reglering

Hjärtfunktionen är kontinuerlig. Det påverkar från hjärtmuskels kontraktion och avslappning rytmisk. Och pumpar blod till hela kroppen. Hjärtats rytm styrs av ett impulscentrum kallas sinusknutan som placerar i högra förmak. Det sänder impluser till atrioventrikulära knutan respektivt hjärtmuskulaturen.  Vi kan höra hjärtslag. Hjärtfrekvens är cirka 60 -80 slag per minut. Hjärtfunktionen börjar från kontraktion av både förmak och skickar blodet till både kammare som slappnar för att ta emot blodet. Följande förmak slappna för att ta emot blodet från kroppen och lungorna igen. Samtidigt kamrarna kontrakterar att pumpa blod från hjärtat till lungorna och kroppen. Därför hjärtfunktionen är hjärtmuskels kontraktion och avslappning omvända. Hjärtats kontraktionsperiod kallas systole och hjärtats avslappningsperiod kallas diastole.

Funktion hos cirkulationssystemet.

1.      Ger mat och andra ämnen till cellerna i kroppen.

2.      Respiratorisk koldioxid till lungorna för att utbyta syre.

3.      Ta bort avfallet av metabolisk från kroppen.

4.      Hjälpa till att kontrollera och upprätthålla balansen av vätska i kroppen.

5.      Upprätthålla en normal kroppstemperatur.

6.      Blodcirkulationen hjälper till att ta substanser till målorgan för att styra kroppens organ och ledde till vissa ämnen som hjälper kroppen att förebygga risken.

Registrering  av cirkulationen

Man får veta om hur ofta hjärtat slår genom att ta pulsen, mäta blodtrycket och ta ett EKG (elektrokardiogram).

Pulsen är vibration av blodomlopp. Orsakas av kontraktion av vänstra kammare  som påverkar väggarna i artärerna att expandera till rytmen. Som ett resultat att man kan känna  pulsen vid alla tidpunkter. Att känna pulsen kan man använda pekfingret långfinger och ringfingret sätter på artären, till exempel i handled. Tryck hårt nog då man känna av expansion och kontraktion av artärväggen.Hos en frisk vuxen i vila är pulsen 60 – 80 slag per minut. Antalet pulsslag kallas pulsfrekvensen.

Blodtrycket är det tryck som blodet utövar på artärväggarna.  Att mäta blodtryck är att mäta tryck som blodet utövar på artärväggen såväl under hjärtats sysole (kontraktionfasen) som diastole (avslappningfasen). Blodtryck mäts i allmänhet över arteria brachialis, överarmens stora artär. Hos en frisk vuxen i vila är blodtrycket normalt 120/70 – 140/90 mmHg ( millimeter kvicksilver). Det systoliska blodtrycket anges först, därefter anges det diastoliska trycket. Blodtrycket 120/70  utläses ”120 över 70”.

EKG ( elektrokardiogram ) är  elektriska impulsernas utbredning i hjärtat. EKG-registrering är att använda maskin för att skriva hjärtslag på papper.


Källförteckning

http://th.wikipedia.org/wiki/หัวใจ

http://guru.sanook.com/encyclopedia/ระบบการไหลเวียนเลือด/

http://student.mahidol.ac.th/~u4809160/pulse.htm

Kjell Hjelm, Vibeke von der Lieth, Marianne Looft, Inge Olsen, Henrik Andersen, Lissi Hansen      ( 2010 ),  Medicin 1. Riga, Latvia : Livonia Print.