Ångesttillstånd

     Ångest är en mycket obehaglig känsla. Det är ett sinnestillstånd som karakteriseras av stark rädsla, nervositet eller oro, vare sig det är situationsbetingat eller inte, men som inte beror på ett faktiskt hot eller en överhängande fara.  Vid ängest har man mer oro och rädsla än vad som egenligen är rimligt.

     Ångest kan vara en sinnesstämning eller ingå som delsymtom i en psykisk störning, till exempel ångeststörning, depression eller psykos. Det kan, om det är situationsutlöst, också vara normalt.

     I allmänhet situationen, ångest och rädsla har liknande betydelse och används ofta omväxlande. Men i kliniska prövningar, båda orden har olika betydelser. Ångest är ett tillstånd av känslomässig missnöje. Det går inte att fastställa orsaken eller att känna att kontrollera och oundvikliga. Medan rädsla är en emotionell och fysiologisk reaktion på yttre hot som kan identifieras. Ångestsyndrom inkluderar både rädsla och ångest.  Medan fobi är rädslan som varar länge och orimligt är en vanligaste ångestsyndrom.

Det finns olika former av ångestsyndrom, bl.a panikångest, generaliserad ångest, fobi och tvångssyndrom. Ungefär 10 procent av befolkningen i Sverige drabbas av  något ångestsyndrom.

Panikångest

     Panikångest är mycket svår ångest som kommer i attacker.Det är vanligt at attacken börjar plötsligt och varar mellan några minuter och en halvimme. Panikångest är en psykisk diagnos för en form av ångeststörningar som är vanligare hos kvinnor. Panikattackerna är mycket smärtsam. Människor som drabbas av misstolkar ofta de kroppsliga ångestsymtomen och tror at de har fått en hjärtattack och håller på at dö.  Det är vanligt att panikattackerna är förknippade med speciella platser eller situationer, t.ex. åka tåg eller flyger.

Symtom

Panikångest kännetecknas av följande symtom :

• -         Skräck och panik
• -         Hjärtklappning och smärtor i bröstet
• -         Andnöd och kvävningskänslor
• -         Yrsel och darrningar
• -        Ostadighetskänslor, man känner sig ostadig i kroppen
• -         Stickningar i händer och fötter
• -         Svettningar och en känsla av frossa.

Generaliserad ångest

Vid generaliserad ångest är symtomen ine så fort som vid panikångest men det handlar om en överdriven oro. Man bekymrar sig för det mesta och har svårigheter att kontrollera sin ängslan.

Symtom

Generaliserad ångest kännettecknas av följande symtom :

• -         Man oro sig ständigt
• -         Man har svårt att koncentrera sig och är lättirriterad
• -         Man har sömnstörningar
• -         Man har muskelspänningar, som leder till huvudvärk och smärta
• -         Man har yrsel, svimningskänslor, hjärtklappning och magbesvär.

Fobier

Vid fobi har man en orimligt stark rädsla för något speciellt. Många människor har överdriven rädsla för något, men för att det ska kallas fobi så ska rädslan vara så stark att den påberkar hela livsituattionen. Fobi är vanligare hos kvinnor än hos män. Barn och ungdomar kan drabbas av fobi.

-         Specifik fobi

     Vid specifik fobi har man orimligt stark rädsla för ett föremål, ett djur eller en speciell situation. Exempel på föremål och situationer som kan framkalla fobier :

·        Olika djur som spindlar, ormar, fåglar, möss och hundar

·        Åska och mörker

·        Höjder och vatten

·        Situationer där man känner sig instängd (klaustrofobi)

·        Spetsiga föremål som knivar och saxar (spetsfobi)

·        Blod, injektioner och kroppsskador.

-         Agorafobi

     Vid agorafobi (torgskräck) har man ångest för att befinna sig på vissa platser som man kan inte gömmer sig. Kanske man kan få svårt att lämna sitt hem.

-         Social fobi

     Vid social fobi har man ångest för situationer som skulle kunna innebär att man blir bedömd eller drar uppmärksamheten till sig.  Människor med social fobi försöker undvika situationer som skapar osäkerhet.

Alkohol gör att minska social fobi. Man upplever sig säkrare och det blir enklare att umgås med andra. Så man kanske drabbas av alkohol missbruk.

Tvång – tvångssyndrom

          Tvångssyndrom kännetecknas av tvångshandlingar och tvångstankar.

• -         Tvångshandlingar är ritualer eller handlingar som repeteras jämn. Man tycker det var meningslös men måste göra för säkerhets skull. Man drabbas av ångest om man står emot tvångshandlingarna. Ritualer hjälper att minska ångest tillfälligt.
• -         Tvångstankar är ständigt återkommande tankar eller impulser som kommer ofrivilligt. Tvångstankar brukar leda till tvångshandlingar.

Det är vanligt att äldre människor drabbas av ångest eftersom depression, sjukdomar och åldersförändringar. Hos äldre kan ångest uttryckas i oro och rastlöshet och  i kroppsliga ångestsymtom som hjärtklappning, andningssvårigheter, muskelsmärtor och magbesvär.

Orsaker av ångest, fobi och tvång

• -         Genetisk ärftlighet
• -         Transmittorsubstanser, kemisk obalans i hjärnan t ex serotonin eller orexiner
• -         Psykodynamisk teori, någon situation i barndomen påverkar psykisk hälsa.
• -         Inlärningspsykologisk teori, man har lärt sig av någon person att något är orimligt hemskt
• -         Kognitiv teori, felaktiga tankemönster kan leda till ångest och fobi.

Behandling av ångest, fobi och tvång

• -         Läkemede, SSRI-preparat  eller bensodiazepiner
• -         Psykodynamisk terapi, går genom samtalsterapi, långvarig i flera år
• -         Beteendeerapi, lära sig att hantera ångest,fobi eller tvång.
• -         Kognitiv beteendeterapi, hanterar tankemönster
• -         Evidensbaserad behandling enligt SBU

Omvårdnad vid ångest, fobi och tvång

• -         Visa förståelse och sätt gränser i mötet med vårdtagaren
• -         Var lyhörd och begränsa symtomen i mötet med vårdtagaren
• -         Ge stöd och uppmuntra självständighet i mötet med vårdtagaren
• -         Visa lugn i mötet med vårdtagaren

Svårigheter och kompetens

• -         Som vårdare måste du kunna sätta gränser, hantera olika konflikter och stå ut med anklagelser.
• -         Som vårdare måste du kunna distansera dig från olika överföringsreakioner utan att bli avvisande
• -         Som vårdare måste du kunna stå ut med ångest och behålla ditt lugn

Källförteckning

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ngest

http://th.wikipedia.org/wiki/โรควิตกกังวล

http://sv.wikipedia.org/wiki/Bipol%C3%A4r_sjukdom

Ann-Marie Göransson ( 2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.

priZ � g C H � o:p>

Yrkeskompetens inom psykiatrisk verksamhet

Vårdpersonal som jobbar med psykisk ohälsa måste har kunskap om både teoretiskt och praktiskt om psykiatrisk omvårdnad, omsorg och rehabilitering. Medicinsk och psykologisk kunskap är också viktiga.  Etiskt förhållningssätt är vanligt behov i allt vårdarbete, men i psykiatrisk omvårdnad måste använda etisk komplicerad. Ibland i psykiatrisk omvårdnad måste använda tvångsåtgärder. Vårdare inom psykiatrin behöver fundera vad som är ”rätt” i olika situationer.

Enligt Kierkegaards ord ska vårdare förstå patienten vad han är och vad han förstår för att kunna ge han äkta hjälpsamhet. I filmen ”Gökboet” gör sjuksköterskorna grupp samtal med patienterna varje dag för att kunna veta och förstå vad de tankar och ger dem mediciner och elbehandling när det behov. Sjuksköterskan arrangerar grupp samtal med lyhörd, respekt, äkthet och empati. Hon ställer frågor och lyssnar aktivt när patienterna pratar.En natt personal jobbar inte som professionell arbetare därför att han har låtit 2 kvinnor kom in sjukhuset och de tog med alkohol .Och sedan dåliga situationer kom till patienterna.

Inom psykisk ohälsa vård  inte kan förutsäga om när ska patienter är aggressiva och vad är svårighetsgrad. Och ibland det är farlig för vårdare också liksom i filmen ”Gökbet” när paienten pressade sjuksköterskas hals.

Viktiga egenskaper hos patienter med risk för våldsamt beteende.

• -         Brukar skapa våldsamt beteende förut.
• -         Brist på känslomässig kontroll eller kan inte hantera konflikter.
• -         Håller vapen.

Omständigheter - faktorer som orsakar våldsamt beteende på psykiatriska patienter.

• -         Patienten i närvaro av intensiv ilska, osämjan.
• -         Använder narkotika eller  dricker alkohol.
• -         Ta inte läkemedlet eller ta inte medicinen regelbundet.
• -         Hallucinationer .
• -         Vanföreställningar .
• -         Imiteras av andra, t.ex. brott av TV: n med en kniv kapade de andra.
• 
  

Omvårdnad åtgärder när irritabilitet, aggressivitet av patient uppstå

• -         Ber släktingar till patienten att prata med patienten för att han förstår.
• -         Håll saker som bör inte användas som ett vapen.
• -         Undvika konfrontation eller osämjan.
• -        Om patienten kränker eller säger dåliga ord ska vådare låta patienten pratar som han vill och sedan prata med en vänlig attityd och smidig.
• -         Om händelsen blir sämre och tendera att intensifieras ska vårdare ringa till akut hjälp centrum i arbetsplats eller ringa till polis station.
• -         Slänktingar ska inte hjålpa personal att fånga patienten därför att  det gör att patienten mer smärta och ilska.Eftersom patienten hanteras liksom kriminell ska han brist på tillit till släktingar och tycker att släktingar blir fienden.

Psykiatrisk omvårdnad bygger på att patienten möts med lyhördhet, respekt, äkthet och empai.

Lyhördhet

Ett lyhörd förhållningssätt innebär att visa intresse för patientens upplevelser och erfarenheter. Patienter med psykisk ohälsa kan inte prata om sina behov och åsiker. Vårdare måste hjälpa dem. Så lyhördhet förutsätter därför att vådare kan ”läsa av” vårdtagarens outtalade signaler . Exempelvis lyhördhet kan handla om att vårdare kolla och hjälpa patienten att tillfredsställda sitt grundläggande behov, att vårdare lyssnar uppmärksamt och låta patienten berätta om sina upplevelser. Lyhördhet innefattar också att sätta gränser för patientens impulser så att han inte skadar sig själv eller andra.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska kollar patienters beteende när de spelar basketboll.

Respekt

Ett respektfull förhållningssätt vill att vårdare accepterar patienten som han är. Patienter med psykisk ohälsa kan helt missförstår  verkligheten, känner  allt meningslöst och vill att få dö. Vårdare måste förstå och acceptera  hans symtom men behöver inte att vårdare ska spela med. Vårdare ska visa förståelse  samtidigt när du förmedlar hopp och klargör verkligheten. En del människor med psykisk ohälsa tycker inte om när andra männinskor kommer för nära eftersom de kan uppleva sin integritet hotad . I dessa situationer ska vårdare handlar respekt utan att vara påträngande.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska frågar en patient om han vill ta rast eftter elbehandling eller vill han sitta kvar och pratar illsamman med andra i gruppen. Det är professionella samtal.

Äkthet

Äkthet innebär att vara ärlig, utan att kränka. Det handlar om rak kommunikation enligt patientens behov. Som vårdare ska du inte berätta allt men ska vara klart och tydligt samtal. Äkthet förutsätter också att du är dig själv, men på ett yrkesmässigt sätt.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska berätter patienten att han får inte kommer in i  personals område. Därför att personals område/plats är viktigt för att vårdare kan arbeta och hantera behandling process för patienter. Det är professionella samtal.

Empati

Ett empatiskt förhållningssätt innebär att ha inlevelse i vad patienten upplever och förstå vad situationen beyder för honom. Ett empatiskt förhållningssätt förutsätter ;

• -         Att vårdare har känslomässig inlevelse i patientens upplevelse.
• -         Att vårdare har yrkesmässig distans till patientens upplevelser.

Empati betyder inte vårdare ska ta över känslor av t.ex. oro, ångest och hopplöshet. Vårdare måste förmedla trygghet, hopp och tillro om han ska kunna hjälpa en patient.

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterska arrangerar grupp samtal för att fråga och lyssna och förstå patienter men hon vill inte att patienten går in i personals rum.

Samtal med  patient

I filmen ”Gökboet”, sjuksköterskor arrangerar grupp samtal med patienter.

Inom psykiatrisk omvårdnad förutsätter att vårdare har kompetens att kunna samtala med patient, deras anhöriga och kolleger på ett yrkesmässigt sätt. Yrkesmässiga samtal ska ha ett mål. Målet kan vara att planera omvårdnad, att ge patienen stöd eller at han ska få förståelse för sin egen situation. Det finns grupp samtal i filmen ”Gökboet”.Yrkesmässig samtal gäller att lyssna aktivt och uppmärksamt, att ställa frågor och a återspegla.

• -         Att lyssna aktivt och uppmärksamt

Att lyssna aktivt och uppmärksamt på patienten är en förutsättning för att vårdare ska förstå honom, men det är också ett uttryck för respekt.  Lyssna inte bara på vad patienten säger, men var även lyhörd för vad han förmedlar med sitt kroppsspråk. Du som vårdare kan visa att du lyssnar genom ditt tonfall, din mimik och ditt kroppsspråk. Var lyhörd för att en del människor inte tycker om att ta ögonkontakt när du samtalar med dem.

• -         Att ställa frågor

Som vårdare, när du ställer frågor ska frågorna vara meningfulla. Frågor om en mängd olika saker som inte hänger ihop verkar förvirrande. I många fall syftar frågorna till att patienten ska få förståelse för sin egen situation. Öppna frågor är viktiga för att patienten har möjlighet att berätta om sina upplevelser, tankar och känslor. Öppna frågor är fårgorna som finns ord ”hur”, ”när”, ”vad” eller ”var”.

Fråga inte ”varför”. Det kan verka anklagande  och påträngande. Dessutom vet man sällan varför man känner och tänker på ett visst sätt.

• -         Att återspegla

I slutet av ett samtal är det bra att sammanfatta (återspegla) det patienten har berättat. Återspegling kan öka hans förståelse för sina tankar och känslor. Det vasar också att du som vårdare försöker vara lyhörd.

• -         Tystnad

Tystnad kan vara del mellan samtal mellan vårdare och patient. Paienten säger inget och du som vårdare vet inte vad du ska fråga. Var inte rädd för tystnaden. Ibland behöver du och patienten reflektera.

Svårigheter

• -         Dubbla budskap

Dubbla buskap innebär att vad man säger är inte överenssämmer med kroppsspråket. Det verkar förvirrande och kan leda till missförstånd. Vissa patient, t.ex. människor med schizofreni, är speciellt känsliga för dubbla budskap. I dessa fall måste du som vårdare vara extra uppmärksam på din kommunikation.

• -         Sjukdomsvinst

Sjukdomsvinst innebär att symtomen vid psykisk ohälsa kan ge fördelar som uppmärksamhet och hänsynstagande. Som vårdare ska du hjälpa patienten för hans behov för att minska sjukdomsvinst, samtidigt som du visar förståelse och respekt. Bra sätt att hjälpa patienten är at vara lagom uppmärksam, lagom hjälpsam och lyssna lagom mycket.

• -         Överföring – Motöverföring

Med överföring menas att patient omedvetet lägger känslor på vårdare. Patientens överföring ksn väcks motöverföring (motreaktioner) hos dig (vårdare), t.ex. aggressivitet och osäkerhet. Motöverföring innebär också att du som vårdare,pga egna omedvetna problem, kan ha svårt att hantera situationer eller människor.

• -         Försvarsmekanismer

Försvarsmekanismer är omedvetna reaktioner, som syftar till att skydd oss från svårt situation/omgivning.  De kan leda till att vårdare drar sig undan, bagatelliserar patients problem, blir känslokall eller överengagerad.

• -         Parallellprocess

Arbetsmiljö är viktig för prestationsförmåga i jobbet, t ex konflikter mellan vårdpersonalen. Äver om vårdpersonal försöker dölja det men det problemet fortfarande påverkar patienter. Vårdpesonal förutsätter alltså inte enbart at man behandlar paienterna med respekt och empati. Det kräver även ett etiskt förhållningssätt gentemo varandra i personalgruppen.

Självkännedom

          Självkännedom är att känner igen sig själv. Det innebär att vara medveten om sin förmåga och sitt förhållningsätt. Som vårdare är det viktigt att förstå sina begränsningar.  Att ta på sig uppgifter, som man inte kan klara av, är inte bra sätt att göra eftersom det kan drabba patienten. Självkännedom handlar också om att ha förståelse för hur omedvetna reaktioner, som dubbla budskap, motöverföringsreaktioner och försvarsmekanismer, kan påverka mötet med andra människor. Självkännedom handlar inte bara om att vara medveten om hur du ser på dig själv. Det förutsätter insikt i hur andra uppfattar dig. Självkkännedom kan därför utvecklas i dialog med kolleger och genom handledning.

Handledning

         Vårdpersonal inom psykiatrin får ofta handling i grupp illsammans med sina kollegor cirka 2 gånger per månad. Ibland finns det utbildad handledare leder handledningsgruppen. I handledningsgruppen pratar vårdarna om förhållningssätt och svårigheter i arbetet. Målet är att utveckla förmågan att möta olika patient och därmed förbättra vården. I handledningen har vårdare möjlighet att reflektera över sin förmåga, sitt förhållningssätt och sina reaktioner. Målet är att vårdare ska få en medvetenhet om sig själv och därmed utveckla sin kompetens.

Källförteckning

http://www.galyainstitute.com/home2/system/files/Violence_KM%202554.pdf

http://223.25.195.228/web_suan/chumchon/docvolunteir.pdf

Film : Gökboet

Ann-Marie Göransson ( 2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.

Personlighetsstörningar

Kluster A – udda och excentriska personligheter (paranoid, schizoid och schizotyp).

-         Paranoid personlighetsstörning,

-         Schizoid personlighetsstörning,

-         Schizotyp personlighetsstörning.

Kluster B – dramatiska, impulsiva, emotionella personligheter (antisocial, borderline, histrionisk och narcissistisk).

-         Antisocial personlighetsstörning

-         Borderline personlighetsstörning

-         Histrionisk personlighetsstörning

-         Narcissistisk personlighetsstörning.

Kluster C – räddhågsna och ängsliga personligheter (fobisk, osjälvständig, tvångsmässig och passiv-aggressiv).

-         Fobisk personlighetsstörning

-         Osjälvständig personlighetsstörning

-         Tvångsmässig personlighetsstörning.

Paranoid personlighetsstörning

Paranoid personlighetsstörning innebär att personen är ovanligt misstänksam mot andra människor. Misstankarna kan handla om att andra människor luras, använder eller skadar honom/ henne. Personen är ofta upptagen med orättvisa misstro, funderar om andra trohet eller trovärdighet. Detta gör att personen får svårt att lita på andra och rädd för att tro på andra. Personen kan även ha grundlösa misstankar motsin partner.

Bemötande och behandlingsaspekter

Vi ska visa respekt inför deras misstänksamhet. I stället för att försöka överbevisa paienten om att man har goda syfte, kan det vara mer effektivt att vid inledningen av kontakten säga t.ex.: ”Jag förstår att det kan vara svårt att lita på mig eftersom vi inte träffats förut.”  

När personens mönster av misstro mot andra klart visar är det viktigt att sätta ord på detta. Det kan också vara intelligent att peka på att denna misstänksamhet även består av ett potentiellt hot mot behandlingskontakten. Det är vanligt att patienter ber att få läsa sin journal. Som vid all annan dokumentation är det viktigt att tänka på hur man formulerar sig. Studier som specifikt utvärderat behandling vid paranoid personlighetsstörning saknas. I klinisk praxis kan man tänka att behandla uppvisade tecken och symtom farmakologiskt. Detta kräver oftast att individen har ett visst mått av sjukdomskänsla/sjukdomsinsikt.

Schizoid personlighetsstörning

Schizoid personlighetsstörning innebär en brist på intresse för sociala relationer. Personen tycker om att vara själv och har få, om några, nära vänner. Personen har svårt att visa känslor och kan verka ointresserad eller emotionellt kylig. Han eller hon är ofta upptagen av fantasier och själviakttagelser (tänker om sig själv), och känner sällan glädje inför aktiviteter. Personen saknar ofta lust till sex med andra personer, tycker inte om sex.

Bemötande och behandlingsaspekter

Det är viktigt att respektera den schizoida individens behov av distans. För mycket aktiv och emotionella terapeuter kan fårstås som påträngande, och hotfulla. Det finns ingen grundad på erfarenheten och studier som rörande behandling av schizoid personlighetsstörning, endast enstaka fallstudier. Här har såväl beteendeterapi som kognitiv terapi visat blygsamma resultat.

Schizotyp personlighetsstörning

Schizotyp personlighetsstörning innebär ofta social isolering, och personen uppfattas ha ett udda beteende. Personen saknar förmåga till socialt samspel och känner obehag eller ångest i sociala situationer. Dessutom har personen ofta känslan av att ha ett extra (magiskt) sinne, och tror på vidskepelse, klärvoajans, telepati och liknande. Individens tal kan vara omständigt, vagt eller metaforiskt. Ofta saknar personen nära vänner eller personliga kontakter utöver den närmaste familjen.

Bemötande och behandlingsaspekter

Det är viktigt att ta hänsyn till dessa individers sociala ångest och lättväckta misstänksamhet. Man bör undvika att vara för abstrakt, emotionell eller familjär då detta kan misstolkas av individen. Det är också viktigt att alla typer av vårdkontakter med dessa individer är välstrukturerade. I klinisk praxis behandlas uppvisade tecken och symtom. Psykotiska symtom som förelegat under en längre tid behandlas med antipsykotika.

Antisocial personlighetsstörning

Antisocial personlighetsstörning innebär att personen har en svag moralisk utveckling och saknar respekt för andra människors rättigheter och för sociala normer. Ibland kan personen handla olagligt, ljuga och luras. Personen är ofta impulsiv, irritabel, eller aggressiv. Personen kan agera vårdslöst och ha bristande respekt för egen eller andras säkerhet. Personen kan visa oberördhet eller bortrationalisera situationer där han eller hon gjort någon illa, skadat, eller stulit från någon annan.

Bemötande och behandlingsaspekter

Personer med antisocial personlighetsstörning saknar oftast motivation att förändra sitt problematiska beteende. När de ändå söker sjukvård är det beror på  andra skäl, t.ex. missbruk, ångest eller depressivitet. Det kan också handla om olika typer av sociala problem eller önskemål om recept på beroendeframkallande läkemedel.

Allmänt antisociala personer tycker om enkla lösningar på problemen och de har svårt att godta behandlingsförslag som innebär krav på eget ansvarstagande och egna bemödanden. Det är lätt att bli luras av den antisociala individen som på olika sätt försöker påverka behandlaren i önskad riktning. Här ställs stora krav på professionalitet hos behandlaren samt struktur och ramar för det kliniska arbetet.

I behandlingsarbetet med antisociala personer ser man oftast drogmissbruk eller sekundära konsekvenser av missbruk som ångest och depressivitet. Problem är att uppmärksamma, identifiera och behandla. Man ska tänka att behandlingen kan vara fel/negativ resultat på grund av patientens problematiska personlighet.

Borderline personlighetsstörning

Borderline personlighetsstörning innebär svårigheter att hantera känslor, turbulenta mellanmänskliga relationer och ett extremt svart-vitt tänkande. Personen har ofta svår separationsångest, och är inte klart förstår i viktiga relationer. Personen är ofta impulsiv, till exempel slösaktig med pengar, kaotisk eller vårdslös i trafiken. Vissa personer skadar sig själva, begår självmordshandlingar, eller har svårt att kontrollera sin aggressivitet. Det finns en osäkerhet i självbild och identitet. Personen känner ofta en tomhetskänsla, och kan ibland bli misstänksam mot andra eller få overklighetskänslor. Störningen kallas också för emotionellt instabil personlighetsstörning.

Bemötande och behandlingsaspekter

Individer med borderline personlighetsstörning är många gånger motiverade för behandling. Denna motivation är dock ofta obeständig – många studier har visat att individerna har svårt att fullfölja behandling. Värme, empati och tydlighet är nyckelord för att säkra behandlingskontakten. Det är svårt att sätta sig in i det individen upplever. Det viktigt att lyssna och visa respekt för vad som förmedlas. Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en psykoterapiform som utvecklats specifikt för kroniskt suicidala patienter med borderline personlighetsstörning. DBT är en strukturerad terapiform som bedrivs dels som individualterapi, dels som färdighetsträning. Färdighetsträning sker i grupp och är en rent pedagogisk del av behandlingen.

Histrionisk personlighetsstörning

Histrionisk personlighetsstörning innebär starka känslouttryck, ett orimligt stort behov av uppmärksamhet, och ett olämpligt förföriskt beteende. Personen kan vara överdrivet livlig, flirtig, och dramatisk i sina gester och känslouttryck. Personen söker ständigt efter uppmuntran och godkännande, och är mycket känslig för kritik. Han eller hon vill vara i centrum av uppmärksamheten och är ofta lättpåverkad  av andra människor. Personen tror på andra människor och tycker det var bar att har andra människor i livet . Ständigt känsla påverkas av andra männoskor.

Bemötande och behandlingsaspekter

Individer med histrionisk personlighetsstörning är beroende av att få uppmärksamhet och uppskattning av andra. Detta mönster blir ofta tydligt tidigt i den psykiatriska kontakten och det är inte ovanligt att individen uppträder förföriskt eller rent av utmanande gentemot behandlaren. Under behandlingen är det viktigt att bemöta individen med empati och att lyssna, även när beteendet är utagerande eller provocerande. Kanske det finns en djup osäkerhet som leder individen till det ständiga sökandet efter bekräftelse. Studier som specifikt utvärderat behandling vid histrionisk personlighetsstörning saknas. Vid ångestsyndrom och depression är farmakologisk behandling motiverad.

Narcissistisk personlighetsstörning

Narcissistisk personlighetsstörning innebär ett stort självhävdelsebehov ( att göra vad man vill), en överdriven grandios självbild, och en brist på medkänsla inför andra människor. Personen att han har stora förmågor , makt, skönhet, och status. Personen väntar på beundran från andra och kan uppvisa arrogans mot andra människor. Han eller hon vill få speciella förmåner och tycker om använda andra för sina egna behov.

Bemötande och behandlingsaspekter

Människor med narcissistisk personlighetsstörning kan te sig provocerande och krävande. Att uppfylla egen behov använder den narcissistiska inte en framkomlig väg. Rimlig kommer man längst med ett empatiskt bemötande och vänligt formulerad information om vilka behandlingsalternativ som är realistiska. Det finns en omfattande psykoanalytisk litteratur om begreppet narcissism, men empiriska studier gällande behandling av narcissistisk personlighetsstörning saknas.

Fobisk personlighetsstörning

Fobisk personlighetsstörning innebär en känsla av otillräcklighet, en rädsla för kritik och negativa omdömen och för att inte vara populär. Personen undviker social kontakt av rädsla för att bli fel och andra människor tycker inte om det, klagar eller nekar. Självbilden är svag och personen tror att han eller hon är låg nivå eller ointressant. Personen är ofta försiktig att inte ta del i aktiviteter eftersom de kan visa sig vara pinsamma.

Bemötande och behandlingsaspekter

I mötet med individer med fobisk personlighetsstörning är det särskilt viktigt att respektera individens behov av distans. Dessa personer är jätte rädd för att behöva anförtro sin sårbarhet och sina rädslor åt en okänd person.

Den terapeutiska huvudfokuseringen bör inriktas på att förmå patienten att pröva nya strategier i viktiga problemsituationer. För detta fordras att man samtidigt försöker hjälpa patienten att bygga upp de psykosociala färdigheter som krävs. Behandlaren ska ha såväl erfarenhet som eftertanke och god empatisk förmåga, för att kunna gradera uppgifternas svårighetsgrad, så att stegen på den långa och svår  trappan mot bättre funktionsförmåga blir möjliga att ta för patienten. Det går lätt att finna aktuella problemsituationer i vardagen, men det är svårare att få patienten att komma i kontakt med sin tankevärld och sina associationer.

Osjälvständig personlighetsstörning

Osjälvständig personlighetsstörning innebär en vilja att bli älska och en rädsla för att lämnas ensam. Personen undviker att ta egna beslut och låter andra ta ansvar och initiativ. Han eller hon vill ha stöd av en förälder eller av sin partner. Personen har svårt att säga emot eller stå för sin åsikt, och går hellre med på något de tycker är fel än att säga ifrån. Personen står hellre ut med fysisk och psykisk misshandel än att leva ensam.

Bemötande och behandlingsaspekter

Psykoterapi brukar vara en framkomlig väg vid osjälvständig personlighetsstörning. Olika terapiformer som psykodynamisk, kognitiv terapi och kognitiv beteendeterapi har alla rapporterat goda resultat. Dessa patienter vill att a behandlaren blir nöjd. Deras uppmärksamhet är inriktad på att meddela sådant som de tror kan göra behandlaren positivt inställd, vilket gör att denne lätt upplever patienterna som undanglidande när de ställs inför mer precisa frågor. Osjälvständiga personer är uppfyllda av sin känsla av inkompetens och de strävar definitionsmässigt efter att få en beskyddare. Det ligger i störningens natur att någon annan skall lösa deras svårigheter. Den terapeutiska fokuseringen ligger på individens bristande förmåga till naturligt självhävdande beteende. Ett vanligt problem som varje behandlare av osjälvständiga personer måste hantera, är patientens tendens att utveckla ett patologiskt beroende till terapeuten. För mycket  aktiv terapeut underblåser lätt patientens grundproblematik.

Separationskänsligheten och beroendet av andra gör en person med osjälvständig personlighetsstörning särskilt sårbar för att utveckla depressioner i samband med avvisanden, separationer och förluster. I sådana fall måste läkaren givetvis överväga att sätta in antidepressiv behandling. Det är här särskilt viktigt att klargöra att behandlingen är underordnad det övergripande syftet att stärka individens förmåga till autonomi, eftersom farmakologisk behandling av en osjälvständig patient lätt förstärker upplevelsen av att individen inte kan klara något på egen hand.

Tvångsmässig personlighetsstörning

Tvångsmässig personlighetsstörning innebär ett överdrivet aktiv och prestationsinriktat levnadssätt som leder till att personliga relationer blir dålig. Personen är  upptagen av ordning, detaljer, regler, mm att själva synpunkt med aktiviteten går misslyckas. Perfektionismen stör förmågan att genomföra arbetsuppgifter. Personen kan vara överdrivet engagerad i sitt arbete så fritiden är inte bra. Ibland kan personen samla  gamla  saker eller värdelösa saker och ha svårt att lämna dem. Personen är ofta snål , stelbent och envis.

Bemötande och behandlingsaspekter

Tvångsmässiga individer vill att ha bra prestation.Yrkesvalet går i riktning mot arbeten som är rätt och arbetar hård. Förändringstryck i jobbet är litet och arbetsbelastningen inte är för mycket hög, kan ofta en tvångsmässig individ klara sig relativt bra. Bristen på flexibilitet blir ett allvarligt handikapp när belastningen ökar eller när rutinerna måste ändras på arbetet. Detsamma gäller i privatlivet,t.ex. om en partner genomgår en fas av personlig utveckling och kräver en omdefinition av rollerna i samlivet. Den tvångsmässiga individen är då särskilt känslig för depressiva reaktioner, vilket leda till farmakologisk behandling.

Källförteckning

http://www.svenskpsykiatri.se/news/documents/PersonlighetsstrningSPFkliniskariktlinjer.pdf

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Psykiska-funktionsnedsattningar/Faktablad-om-psykiska-funktionshinder/Vad-ar-en-personlighetsstorning-och-vad-kan-man-gora/