เรา สอนภาษาสวีดิช ( สอนภาษาสวีเดน ) ที่นี่ เพื่อเผยแผ่ความรู้สู่กัน เป็นความรู้ที่มีประโยชน์ (ตามประสาผู้ที่หาแหล่งเรียนรู้ที่แบ่งปันทางอินเตอร์เนตไม่ได้ในคืนเริ่มต้น เครียดมากเลยคืนนั้น เจอมีให้ดูตรงไหนนิดตรงไหนหน่อย แทบกราบเลยคืนนั้น ก็เลยแบ่งเองซะเลย เผื่อช่วยคลายเครียดให้ใครได้บ้าง)

Substansrelaterade störningar


Missbruk, beroende och abstinens av alkohol och droger räknas också som en psykiatrisk diagnos.

Beroendet kan vara både fysiologiskt med toleransökning och abstinens (skakningar, kramper, svettningar, sömnlöshet, ångest) och psykologiskt. En ond cirkel utvecklas där alkoholen används för att komma ifrån en dålig självkänsla eller en jobbig psykosocial situation. Man vill att bli glad i stället. Missbruket leder till sämre självkänsla och mera självförakt, o.s.v. Missbruket får både sociala konsekvenser och medicinska konsekvenser. Man brukar räkna med en medfödd benägenhet att utveckla ett missbruk. Till missbruket hör förnekandet, för att slippa skam och mindervärdeskänslor.

Substanser verkar genom att stimulera del av hjärnan som kontrollera givande centrum. Man blir glad när substtanser användas. Vissa substanser stimulerar mer utsöndring av dopamin (neurotransmittor ). Det ökar dopamin mängd vid nervsignaler . Behaglig känsla påverkas av signalöverföring mellan nervceller , den verkas av dopamin. När det finns stor mängd av dopamin ökar det signalöverföring mellan nervceller och man blir glad. När nervceller stimuleras de anpassa sig till balans av högre dopaminnivåer som detta. Därför när dopaminnivåer lägre ska man bli abstinens symtom. Så man behöver mer substanser kontinuerligt för att upprätthålla allid en hög nivå av dopamin .

 

Syftet av behandling är man kan undvika substanser och livet är i ett normalt socialt liv.  Behandling process består av ;

-         rådgivning och information

-         samtalsstöd

-         avgiftning och behandling

-         träning i att förebygga återfall.

 

 

Landstinget och kommunerna samarbetar när det gäller vård och behandling av personer som har ett beroende eller missbruk. Landstinget ansvarar för den medicinska vården. Kommunerna har det yttersta ansvaret för att du ska få det stöd och den hjälp du behöver, exempelvis när det gäller boende och icke-medicinsk behandling.

Mottagningarna drivs gemensamt av landstinget och kommunerna i länet. Ofta är både landstinget och kommunen inblandade i den hjälp du får, men om du vill kan du välja att bara söka hjälp hos kommunernas socialtjänst eller hos landstingets läkare, sjuksköterskor, psykologer och alkoholterapeuter. Personalen har tystnadsplikt.

Unga som är under 20 år kan söka hjälp hos en lokal beroendemottagning eller vända dig till en beroendemottagning som är specialiserad på ungdomar. Det finns även beroendemottagningar för unga som tar emot akuta besök.

Socialtjänsten

Exempel på hjälp som personer med missbruksproblem kan få genom socialtjänsten är olika former av stödinsatser, öppenvårdsbehandling och vård på behandlingshem. Det finns också särskild gruppverksamhet för barn till föräldrar med missbruksproblem.

Lagen om vård av missbrukare i vissa fall

Vård och behandlingsinsatser ska så långt möjligt genomföras på frivillig väg, men i särskilt allvariga fall har samhället skyldighet att ingripa för att en person med missbruksproblem ska få vård. Vård under tvång ges enligt Lagen om vård av missbrukare (LVM) och får endast användas då det inte finns några andra alternativ.

Läkaren, polisen eller en anhörig kan göra en så kallad LVM-anmälan till socialtjänsten, som gör en utredning. Socialtjänsten kan också ta eget initiativ till att inleda utredning enligt LVM. Visar utredningen att personen behöver vård enligt LVM beslutar socialnämnden att ansöka om vård hos förvaltningsrätten som fattar beslutet om tvångsvård.

Syftet med tvångsvården är att bryta missbruket och att motivera personen att fortsätta ett behandlingsarbete på frivillig väg. Vården kan pågå högst sex månader och så snart syftet med vården är uppnått ska den upphöra.

Förvaltningsrättens beslut om vård enligt LVM kan överklagas till kammarrätten. I domslutet står det inom vilket tid och till vilken kammarrätt man kan överklaga.

 

Källförteckning
Ann-Marie Göransson ( 2012), Psykiatri 1. Kina : Hung hing offset printing Co., Ltd.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

.