Neuropsykiatriska störningar inkl neurologiska sjukdomar
Autism
Autism är ett tillstånd som kan drabbar barn sedan
födelse eller börjar före cirka fem års ålder och påverkar barnets
personlighetsutveckling. Det är vanligast att man får diagnos som barn, men
ibland kan man genomgå utredning och få diagnos som vuxen. Tillstånd är en
djupgående och långvarig störning i tanke- och känsloliv.
Det gör att man har svårt med socialt samspel och
ömsesidig kommunikation. Man har också begränsade intressen och beteenden.
Orsaker
Orsaker till autism kan vara ;
-
Genetisk
ärftlighet
-
Kromosomskador
-
Virusinfektioner
-
Ärftliga
hjärnskador
-
Andra
syndrom
Symtom
-
svårt
med ömsesidig kontakt med andra människor
-
svårt
att samtala med andra människor
-
begränsningar
i sin fantasiförmåga, i sina lekar och i sitt beteende
-
begränsade
intressen
Behandling
Autism är en
livslång funktionsnedsättning, men det finns sätt att underlätta vardagen och
med träning kan man hitta sätt som gör att vardagen fungerar så bra som
möjligt. Det är bra om ett barn som har autism får särskild träning så tidigt
som möjligt. Tidigare träningen börjar, då lättare för barnet att kunna lära
sig nya färdigheter. Speciell pedagogiska och kognitiva beteenderiktade
behandlingar är värdefulla.
Habilitering
Syfte av
habiliterung är att minska störningen och förhindra att personen utvecklar
svåra beteendestörningar. Familjen är viktig för att ge stora stödinsatser från
början sedan barnet har fått sin diagnos. En stor del av insatserna handlar till en
början om att ge barn en trygg och tillrättalagd miljö för att ge struktur och
motverka det inre kaos som det upplever. Detta gäller även om barnet vistas på
daghem eller skolan. När barnet behöver inte vara rädd för någon ska barn mår
bra och har större möjligheter för personlighetsutveckling. Autism barn vill
att få stora individuella insatser eftersom varje individ har personliga behov.
Personal, som t.ex. specialpedagoger, logopeder och arbetsterapeuter, är
viktiga i stödet liksom familjen. Eftersom barn med autism ofta har bristande
förmåga till kommunikation kan datorer vara en god hjälp för att öka barnets lästförmåga.
Idag förstår vi bakgrunden till de svåra beteendestörningarna vilket gör det
lättare att rätt förstå och bemöta barn och vuxna med autism. Man talar ofta om
ett sätt att förhålla sig istället för behandlingsmetod. Ett så kallat
autismpedagogiskt förhållningssätt måste genomsyra hela miljön kring barnet -
både hemma och i skolan. Det var bra om man gör en utredning och ställer
diagnos tidigare , så tidigare kan man påverka barnets utveckling på ett bra
sätt. För att hjälpa barnet att utvecklas är det viktigt med noggrann
information till alla som regelbundet träffar barnet och bra anpassning både i
hemmet och i förskolan/skolan. Genom att använda andra uttryckssätt än att
tala, till exempel med hjälp av bilder, kan barn med autism lära sig både att
bättre förstå sin omvärld och människorna i den och att förstå sig själv.
Lagen om
stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS
Personer som
har utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd omfattas av
lagen.Syftet med lagen är att människor med funktionsnedsättningar ska få det
stöd som behövs för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. LSS är
en så kallad rättighetslag. Det betyder att man kan kräva de rättigheter som
finns i lagen i domstol.
LSS
innehåller tio olika typer av hjälpinsatser. Insatserna är
-
rådgivning
och annat personligt stöd
-
personlig
assistans
-
ledsagarservice
-
kontaktperson
-
avlösarservice
i hemmet
-
korttidsvistelse
utanför hemmet
-
korttidstillsyn
för ungdomar över tolv år
-
bostad
i familjehem eller bostad med särskild service för ungdomar över tolv år som behöver
bo utanför föräldrahemmet
-
bostad
med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna
-
daglig
verksamhet för personer i yrkesverksam ålder med utvecklingsstörning, autism
eller autismliknande tillstånd och hjärnskador som man har fått i vuxen ålder.
Kommunen där
man bor har grund- och samordningsansvaret, men det kan variera mellan olika
delar av landet. Inom kommunen är det socialnämnden eller motsvarande och dess
förvaltning som ansvarar för stödbesluten och stödinsatserna. Vanligtvis har
kommunen en eller flera tjänstemän, så kallade LSS-handläggare, som är
specialiserade på detta område.
Källförteckning
Stefan Caplan , Hannu
Sparre (2002), Rehabilitering & habilitering. Elander Gummessons.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar